Den dagliga dosen

 

Jag har skrivit förut om en del av de hygienprodukter jag använder. De blir med tiden mer och mer neutrala. Hemma har jag en lista på recept som skrapats ihop både här och där och jag tänkte att det var på tiden att dela med sig av den!

 

Hår;

 

Jag använder nästan uteslutande Urtekrams schampoo och har testat nästan alla sorterna tror jag. Den senaste jag haft är Henna-schampoot som inte alls fungerade med mitt hår, eftersom det alltid tar en evighet att skölja ur. Alla Urtekrams shampoon löddrar knappt alls så det var ovant i början men jag gillar alla sorterna utom just henna-varianten. Kamomillshampoot är en personlig favorit! Jag gillar Urtekram överhuvudtaget eftersom man förstår vad ingredienserna faktiskt är för något. De står på ett språk man lätt fattar och det är Få ingredenser. Just nu har jag balsam från Urtekrams nya nordic birch och det är helt okej. Men föredrar deras andra organic conditioners.

 

Jag har även provat Bodyshops ekologiska rainforest-serie och gillar balsamet som är jättekrämigt och effektivt, liksom inpackningen. Men allra helst använder jag kokosnötsolja i håret som efterprodukt istället för inpackning. Efter tvätt och balsam så låter jag håret självtorka (äger ingen fön) och sen tar jag kokosnötsolja och smörjer det jämnt mellan händerna innan jag drar det genom topparna. Ibland tar jag istället för kokos, tistelolja eller jojobaolja. Jag köper oljor från Crearome som har en del ekoprodukter. Vanlig olivolja fungerar också bra om man inte vill ha en massa olika flaskor som tar plats men är lite fetare och svårare för håret att suga upp verkar det som.

 

 

Torrshampoo använder jag nästan aldrig, föredrar att tvätta ”som vanligt” men jag har en preppad burk torrshampoo för säkerhets skull. Innehållet är det simplaste man kan tänka sig, finkrossade mortlade havregryn! Man gnuggar det jämnt i hårbotten och skakar ut överflödet så är det klart. Har inte använt det nu sen jag låtit mitt mörka hår växa ut så jag vet inte om det blir prickiga spår, men på blont hår så var det utmärkt.

 

 

Hud;

 

Min morgonrutin är snabb kallvattentvätt i ansiktet och sen en hemblandad variant av dagkräm. När jag hittade receptet omnämndes den som nattkräm men jag använder den oftast på dagen också, speciellt om jag inte ska sminka mig efteråt, vilket jag sällan gör.

 

Man blandar 1 del olja (t.ex oliv), ½ del äppelcidervinäger (kung markatta har ekologisk) och 1 del vatten.

Jag har ingredienserna blandade i en glasflaska som jag skakar innan användning. Man blir ganska fet i ansiktet i början men det sjunker in väldigt fort när huden har vant sig. kanske fungerar detta bäst på vintern då luften är torr. I somras använde jag bara vatten och äppelcidervinäger på morgonen utan att tvätta mig med bara vatten först. Som ett sorts ansiktsvatten kan man säga;

 

Man tar 1 del äppelcidervinäger+ 4-10 delar vatten beroende på hur känslig man är för vinägerlukten och i huden. Vinägern förångas för övrigt ganska snabbt när den kommer på huden vilket får lukten att försvinna.

 

Som sminkborttagare fungerar en naturell olja, typ tistelolja, oliv eller mandelolja. Men man ska vara försiktig runt ögonen. (jag köper f.ö ingen lös bomull till detta längre utan har små klippta handduksbitar, som sen tvättas i maskin, eller kokas).

 

 

Till kroppen använder jag nästan uteslutande kokosnötsolja istället för lotion men olivolja är också riktigt bra, direkt efter dusch.  Jag gör just nu slut på en burk hampa-fotkräm från bodyshop men kokosnötsolja fungerar lika bra, särskilt om man smörjer fötterna innan man ska gå och lägga sig och tar på ett par strumpor.

 

Kristalldeodoranten har jag skrivit om ganska nyligen.

 

Jag gör egen skrubb av socker och olivolja, vilket jag också skrivit om förr. Det är ett recept väl värt att pröva, inte minst för att det innehåller sånt man oftast redan har hemma. man blandar olja och socker till en tjock gröt och förvarar i burk med lock- färdigt. Vill man ha lukt kan man droppa i lite eterisk olja.

 

 

 

Tvål och rengöring;

Jag är inget fan av pumptvål och undviker helst det eftersom det i milösynpunkt är en riktigt onödig produkt- man fraktar en massa vatten i förpackningar som snabbt kastas bort. Efter förra årets indienresa till fairtrade-producenter så köpte jag på mig en massa tvålar direkt från Palam- fabriken i Tiripur. Det blev ganska tungt på hemvägen men jag har gett bort en massa. I marknadsföringssyfte förstås;) Dock har jag på ett år gjort av med knappt  2 eller 3 tvålar, och då använder jag de till det mesta. Kökstvål, badrumstvål och fläckborttagare. De här tvålarna säljs också i Sverige förstås, av The House av Fair trade, på Indiska och i fair trade-butiker för att vara mer specifik. Så nu vet ni var ni ska gå! Fair trade arbetar aktivt för att ekologisera jordbruk och tillverkning, men är inte alltid eko-certifierat. Det beror på hur många år man varit ansluten och hur långt man kommit i processen.

 

Galltvål har jag också hemma och är en ”naturlig” fläckborttagare. Som namnet antyder innehåller den galla (oxgalla f.ö), som är starkt smutslösande och jag använder den när inget annat fungerar.

 

 

För vanlig textiltvätt använder jag tvättnötter. Har gjort det i tre år nu och aldrig gått tillbaka till tvättmedel. Ser ingen som helst anledning till det eftersom nötterna fungerar. Tvättnötter odlas i asien och är egentligen frukter från ett stort träd, Sapindus Mukorossi. Påsen med 2 kg nötter som jag köpte då, för 2,5 år sen väger idag kanske 1,5 kg? Som ni förstår är det sjukt drygt och värt den långa transporten.

 

I sommar har jag tänkt odla såpnejlika, som innehåller samma tvålämne som nötterna, saponin. Det återstår att se hur effektivt det är, men jag hoppas kunna tvätta både kläder med ett sånt avkok och även diska i. Eftersom jag bor på ett vattentäktområde och faktiskt saknar riktigt avlopp så Vill jag verkligen göra allt rätt och släppa ut så lite skit som möjligt.

 

 Och så det andra;

 

Ni som hängt här ett tag vet ju också att jag är en riktig sophatare:) och gör vad jag kan för att slippa brännbart avfall. Bindor och tamponger är sånt som jag är glad att jag slipper köpa numer. Promotar fortfarande för menskoppen, efter många års trogen användning. Och tygbinda förstås.  Gillar man inte det så finns flera andra alternativ. På t.ex jordklok.se  kan man se vad som finns.

 

Jag tror inte riktigt på produkter som tillverkas för att brännas. Man pratar om att det blir värdefullt bränsle och det är ju sant. Men det betyder inte att det inte finns bättre sätt att skaffa energi på. Inte minst pga av det faktum att vi gör av med mer energi än vi faktiskt har råd med. 

Sen är det ju så att ingen är perfekt och jag fuskar förstås också ibland. Men det är en helt annan historia;)

 

Hoppas listan varit till hjälp på något sätt!

 

Den som vill ha tips på smart smink ska besöka Junes abstracts! För övrigt är npgra av hemblandningsrecepten nog därifrån också, om jag inte minns fel.

 


att knyta ihop påsen

1.
 

För ett tag sen när jag var på jobbet hörde jag en diskussion bland några av restauranggästerna. De pratade om stora frågor, som slaveri, rättvisefrågor och hur handeln ser ut i allmänhet i världen idag. Jag hör bara i förbifarten hur en av kvinnorna säger till resten av sällskapet –”jag vet att det låter som världens klyscha men fairtrade är faktiskt något som konkret fungerar, i verkligheten” varpå de andra lite modest hummar till svar.

 

Jag blev så himla pepp av att höra dessa ord, antagligen för att det är så sällan som det händer. Och samtidigt insåg jag att det är alltför sällan som jag själv pratar om det. jag är fairtrade-ambassadör. Det innebär att jag har grundläggande kunskap om vad fairtrade är och hur de verkar för en hållbar handel baserat på mänskilga rättigheter och aktiv utveckling av lokalsamhällen.

 

För att göra en krass liknelse till den konventionella handeln använder jag gräshoppssvärmen som ett exempel. En svärm  som betar av ett nytt ställe tills det är tömt på både resurser och kraft. Handeln är helt styrd av ekonomiska värden och allför ofta tar man inte hänsyn till vare sig platsen eller de som bor där (människor och djuliv) när man förlägger produktion på nya platser. Det finns så många skrämmande exempel på detta;

 

Och den där kvinnan på restaurangen har rätt. Det må kanske(!) vara en klyscha, men det är verklighet att fairtrade är en av många lösningar på det problem vi har när det gäller handel.

 

Jag har tänkt ett väldigt tag nu på att skriva och berätta lite om den utbildning som jag gick förra året.

 

Under förra vintern  åkte vi fem studenter och en lärare till indien för att göra fältstudier hos bönder, fabriker och återförsäljare av fairtradeprodukter. Jag ska vara ärlig och säga som det är, det var (för mig) en otroligt slitig och tärande resa. Det var först efter åtta -nio månader efter hemkomsten som jag kände att jag kunde gå igenom bilder och smälta allt det jag såg, kände och upplevde. Men med facit i hand så ångrar jag mig förstås inte en sekund. Alla ljud och att aldrig få vara ifred var ganska outhärdigt för mig.

 

I kursen som ges av Röda Korsets Folkhögskola (sveriges enda) har vi bl.a. fått lära oss vad rättvis handel innebär, hur världshandeln idag fungerar och hur dessa skiljer sig åt. Anledningen till att jag sökte mig till den här kursen var helt enkelt att jag sökte efter sammanhang. Vad är livet värt om man inte strävar efter konstant förbättring? Jag ville känna att jag gjorde något av värde, för mig och för andra. Oavsett av hur självuppfyllande mina syften var från början, så vet jag att min kunskap och mitt engagemang ändå faktiskt gör skillnad. Kryddodlarna i bergen i Kerala bryr sig inte om av vilken anledning jag köper deras fairtradeodlade vanilj. Bara att jag gör det. det betyder att de kan leva på sin småskaliga gård, odla 30 olika saker istället för 1 och aldrig behöva skapa monokulturer som är konstant beroende av konstgödsel, osäkra vattentillgångar och jordras när det blir monsun. När man odlar småskaligt och grödor, träd och buskar får växa nära varandra håller de jorden på plats och bönderna får behålla sitt levebröd. Tänk att det faktiskt kan vara så enkelt. Odlar man en enda sak och skörden slår fel så kan man förlora allt.

 

Storskaliga jordbruk må vara under all kritik och det finns många som hävdar att vi inte kan överleva utan dem. Att maten inte skulle räcka till. Jag har inga siffror att presentera men det är ju ändå, när man börjar undersöka, helt uppenbart att det storskaliga, konventionella jordbruket ändå i slutändan bara leder till förödelse. Helt enkelt för att vi i väst vill lägga mindre och mindre pengar på mat. Att vi anser det vara en rättighet att ha råd även med allt annat som finns att tillgå. Men som någon uttryckte det, vi lånar bara resurser från framtiden. Och ju mer vi lånar desto mindre kommer finnas kvar åt de som lever i framtiden.  För egentligen så handlar det ju inte alls om något lån. Det handlar om rofferi, utarmning och tillfälliga ekonomiska erövringar.

 

Det är intressant att ta upp såna här frågor, därför att det finns alltid någon eller flera som opponerar sig mot att detta skulle vara en sanning. Jag förstår varför. Man vill skydda sina egna intressen, tillgångar, sin egen familj. Fast vad är det värt om man skiter i resten. Vi har ett system som faller i bitar runt oss. Det är som med isbjörnarna och isen. På vissa ställen kankse det fortfarande finns mkt is kvar och där känner man sig säker, men så småningom kommer smältan även dit.

 

Jag vill poängtera att kursen varit en ögonöppnare för mig. Och jag känner idag att jag har stort värde av allt jag lärt mig, även i min nya utbildning. Jag har besökt jordbrukare som odlar på det sättet jag nu får lära mig att själv odla, fast i annat klimat. Kanske kan man säga att det är att knyta ihop påsen. Det har definitivt ingett respekt för yrket att besöka odlare på andra sidan jorden och faktiskt kan man säga att det gjort sådant intryck på mig att jag nu själv vill leva just den sortens liv. Jag ska bli odlare, trädgårsdmästare. Som min vän Anna kommenterade det översta fotot i denna post- "Bonde möter bonde:-)". Inte visste hon hur nära sanningen hon var. Och inte jag heller.

 

(och även om jag själv ska odla för livet så kommer jag fortsätta handla fairtrade såklart. Vare sig kanel, svartpeppar, ingefära, bomull, gummi, sockerrör, bananer, kakao etc. etc. passar sig för det klimat jag tänker bo i.)

 

Jag och några av mina kursare skrev en rapport, ”Rättvis handel –en framtid i sikte, om våra besök i Indien, den går att läsa här

 

Jag har även bloggat om resan förut 1, 2.

 

Rökt naturgummi hänger på tork i närheten av Kannur, Kerala
 
Min klasskmarat Johanna blir välkomnad i en by i Jolarpet

 
Lizette blir visad hur man skalar och äter bananblommor

Andreas gillar nyplockad vanilj, I Kannur, Kerala
Anna och jag är nöjda med utsikten, Kannur, Kerala
Gummiträdsodling i Kannur, Kerala
 
Ien by utanför Jolarpetai
 
 

hem ljuva hem (del 2)







Ja och faktiskt en helt annan del. Nu har jag börjat skolan. Jag bor lite här och lite där hemma i stugan.

 

Det blir ett redigt flängande fram och tillbaka, hit och dit men det är det verkligen värt!!

 

Tiden flyger fram. Fem dagar känns som två. Jag kryssar mellan rabatter och vildvuxna ekar. En del barfota eftersom vädret tillåter (och helst sen en gjutjärnspanna slank ur handen och gjorde sig bekant med min tå). De nya klasskompisarna känns märkligt bekanta på något sätt. Kanske har vi redan börja smälta samman. Vi är ju ändå här av samma anledning.

Engagemang. 

 

Det har varit en jättefin vecka och jag börjar förstå litegrann hur antroposofiska skolor skiljer sig från vanliga. Detta är en yrkeshögskola men tillika gemytlig och omhändertagande. Elevantalet gör naturligtvis sitt. Vi är bara två klasser på skolan. Min klass på sitt första år, samt andraklassarna. Ett antal av lärarna bor i anslutning till gården i egna hus och det finns även gårdsbutik, badplats och biodling. I veckan kom dessutom en skock får och en del höns som dagversamheterna ska ha ansvar för.


 Tanken är nog att skapa en liten oas i symbios. Åtminstone är det det som blivit. Det är lätt att förstå att före detta elever har svårt att slita sig och att de som arbetar på Skillebyholm väljer att flytta hit permanent. 

 

Trots det regniga vädret har en ny känsla infunnit sig. jag kan närmast beskriva den som att hitta rätt. Jag är numera Järna-bo. Det kommer bli fint.

 

Har jag glömt att nämna det så är det förstås en Trädgårdsmästarutbildning jag går, med inriktning på biodynamisk odling och entreprenörskap. (På Skillebyholm i Järna)

 



en droppe

.
lyssnar på fleetwood mac och funderar på det här med konsumtion. hur våra vanor så lätt skulle kunna bytas ut mot en annan och göra positiv skillnad.
de som nån gång yttrat såna här ord vet att man får räkna med mothugg. men egentligen. jag får ofta höra att personliga förändringar bara är en droppe i havet. och visst, det är de kanske. men å andra sidan så består ju havet av en jävla massa droppar. alla de där dropparna är vi. förändringar sker hela tiden, varför skulle vi inte kunna förändra saker till det bättre?
.
jag läser utskicket från greenpeace för 2011. det har mest flyttat runt i olika högar sen det kom i vintras nån gång, men nu har jag läst. i grupp har människor lyckats med att sätta press på de stora företagen att förändras. Barbietillverkaren Mattel fick en särskild plats i Greenpeaces agenda, liksom Nestlés Kitkat, bl.andra.
Just nu prats det ju en hel del om Arktis. Vem som ska få göra anspråk på marken och borra efter olja, eller om Arktis ska bli skyddad mark. En hel kontinent där minsta felaktiga beslut skulle kunna förstöra delar av världshaven för alltid. Man vet helt enkelt inte om man skulle kunna göra något åt en ev läcka, typ av sorten som vi hade i mexikanska golfen 2010. Är det inte helt sjukt att man då ens diskuterar eventuell dispans?
Sverige är ordförande i Arktisfrågans råd fram till  nästa år. Det verkar inte göra mycket skillnad för ett oexploaterat Arktis.
.
för att binda ihop det här lite mer med det som jag först skrev så kan vi väl säga såhär. det finns tusen saker att ändra på men testa shoppingdetox minst en månad  och handla mer Bra mat. ja jag menar Krav och liknande. och glöm för all del inte att kika in på greenpeace hemsida för mer verklighet. Där finns en namninsamling för att stoppa Shells försök till borrning i arktis. nästan en halv miljon människor har redan skrivit på. var en droppe du med.
.
Till den som reagerar på Fairtrademärkningen i kitkat-videon kan jag säga att det gjorde jag med. Frågan om multinationella företag som Nestlé ska kunna fairtrade-certifiera sina produkter står högt på agendan. Nya regler för såna storföretag är ett hett ämne inom rättvis handel. vissa vill utesluta dem helt medan andra menar att det är bara med hjälp av påtryckningar på de stora företagen som produktionen kan förändras. så länge köper jag Ecuale-choklad.
.

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn!

(jag och mamma 1986)
.
För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek hjärtat 95 stelkrampsvaccin till barn runtom i världen. har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? Det gör du genom att läsa och hämta material på Unicefs hemsida.
.
På hemsidan kan du även bli världsförälder. för 100 kr i månaden är du med och ser till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.
.
Dessa saker ser vi ofta som grundläggande men är inga självklarheter överallt. Det kunde ha varit du och jag som blev utan.
.
Kopiera inte denna text rakt av utan gå in på Unicefs hemsida och läs igenom materialet där.
.
För att alla barn ska få bättre förutsättningar att leva!!
.
För varenda unge
.

Du+Jag =Vi. har. makt.

.

Har du tänkt på en sak? Inser du hur mycket makt du besitter? Ja, just du. Hur varje val du gör i ditt liv, varenda liten sak –från vilken flingsort du äter till frukost, till vilket tvprogram du helst tittar på en lat hemmakväll i soffan – påverkar tusentals människor du inte känner. Det är helt fantastiskt när man tänker efter!

.

För några år sedan, när jag levde ett annat liv, någon annanstans, så hände något som skulle så ett frö till hur jag resonerar idag. I min dåvarande hemort låg ett socialkontor och en mataffär grannar med varandra, mitt i centrum. På socialkontoret delades bl.a.matkuponger ut till familjer med löner för låga att försörja sig på. Mindre än 100 meter bort, på öppen gata, knuffade mataffären dagligen ut två 300-literscontainrar, varav den ena ofta var fylld med avfall och den andra var full med mat. Nu menar jag alltså inte rutten, möglig eller på annat sätt äckliga sopor. Jag menar verkligen mat. All sorts mat som gick att köpa i butiken. Första gången jag stannade upp och såg dessa två scenarion i kontrast till varandra gjorde det mig alldeles kall. Det mest logiska hade ju varit om man istället hade haft avtal med socialkontoret och skänkte maten. Inte att man delade ut kuponger för att köpa mat inne i butiken medan perfekta grönsaker, fortfarande kylda yoghurtar och flak med juice stod utanför och väntade på sopbilen. När vi frågade varför fick vi till svar att det skulle affären (en av landets största kedjor) förlora pengar på. Det var det viktigaste. Ingen etik, ingen sensmoral. Bara pengar.

.

Vad har det här med mig att göra? kanske du tänker nu. Och vad har det med mig, Sofia att göra? Jo, jag hade kunnat välja att ignorera det jag såg och fortsätta leva mitt liv precis som vanligt. Men något vaknade i mig. Något som bubblade och växte sig större.

.

Det var där mitt riktiga engagemang för miljön vaknade. Om människor kan välja att fylla en sopcontainer med perfekt mat, så kan man fylla den med i stort sett vadsomhelst eller hur? Möbler, ikeatallrikar och förra årets nyckelplagg. Vem är det egentligen som bestämmer vad som är sopor? Är det du och jag? Eller är det någon annan som lärt oss att ständigt längta efter något nytt och fräscht? Att förakta saker och människor som anses omoderna. Kan vi skylla det ifrån oss? Och varför ger vi då bort vårt ansvar så blindt? Vår makt.

.

.

Förändring sker hela tiden, varje milisekund, dygnet runt. Vi har alla samma makt att förändra vår verklighet. Förändringar sker med varje ny tanke du har, med varje vana som byts ut mot en annan. Det borde vi dra nytta av!

.

Bilden ovan tillhör ett av mina tidigare blogginlägg.

.

Ta reda på vad det är du egentligen konsumerar. I början kan det verka meckigt men efter ett tag går det nästan av sig självt. Undvik att handla produkter från företag som aktivt kränker mänskliga rättigheter och miljön. Gynna istället företag du Vet gör bra saker.  Man brukar säga att ”ignorance is bliss”. Faktum är att man borde ta fasta på ”kunskap är makt” istället.

.

.Jag använder menskopp istället för tampong och bindor. Menskoppen är en finurlig liten sak i gummi som man kan använda så länge som upp till 10 år! Jämför det med alla mensskydd som hamnar på tippen varje dag, världen över. Många använder menskopp men det är alltför sällan det pratas om, vilket är synd. Du kan läsa mer om det här!

.

Leta i ditt inre vad som gör just dig engagerad i din omvärld. Vad är det som får det lilla fröet inom dig att gro? Låt det fröet växa till sig och spira!

.

Valfriheten vi har i detta land är inte självklar i hela världen. Jag vill inte ge bort min makt att välja själv. Gör inte det du heller.

.

 

Plan Sverige genomför just nu en klimatkampanj, läs mer om det på deras facebook-sida.

.



det här med självdisciplin

.

Just nu är precis allt annat roligare än det jag måste göra. Gå ut hundra gånger på balkongen och titta efter små blad på rosorna, barfota givetvis, nu kan man det. Spela hard luck woman på gitarr tjugo gånger, liggandes på soffan och äta hemgjord kola. Ta en promenad i solen och drömma mig bort till sommaren. Klippa och klistra recept. Bläddra bland LP-skivorna och få nostalgichock. Läsa om all världens cowboyboots. Trycka ut konfetti med hjäp av hålslaget. Plantera alla små frön av broccoli, blomkål och sockerärter som fortfarande väntar i bruna små påsar.

.

Ja ni hör ju själva. Allt detta hellre än det jag borde göra, och måste. Skriva färdigt och öva in presentationen från Indienresan som vi har nu på lördag i skolan. Klockan 14.00 kan man komma till Röda Korsets folkhögskola i Skärholmen och lyssna på oss när vi pratar om Fairtrade och de beskök vi gjorde hos producenter i Indien under den månaden vi var där i januari och februari. Förhoppningsvis har jag då tagit mig i kragen och vet då vad jag ska säga. Välkomna!

.


happy soap del 2

'
Ni minns inlägget om Indiskas tvål som jag gjorde för några veckor sedan. Nu har vi varit i fabriken där den tillverkas och jag passade såklart på att ta en massa foton.
'
'
fransk ovikt förpackning
'
'
'
och de vi känner igen från Svedala!
'
'
'

Palam heter verksamheten, som startade med grundtanken att hjälpa de allra fattigaste, s.k kastlösa, i utkanten av industri och textilstaden Tiripur. (innan resan såg jag dokument utifrån-dokumentären ”modets offer” som sändts på svt play, som handlar om just Tiripur. Den kan jag verkligen rekommendera! Men tyvärr hann vi inte med att besöka några textilfabriker under vår vistelse)

'

Palamtvålen är en rättvis produkt i den bemärkelsen att företaget jobbar för att ge sina anställda en lön de kan leva på. Man har byggt upp längor där arbetarna bor med sina familjer och man bedriver egen skola upp till femte klass för arbetarnas barn.

'

Det kändes mycket hoppfullt att höra både kvinnor och män tala så varmt om sin arbetsplats och att man tilltalade varandra familjärt. Många har varit med sedan starten på 70-talet, vilket säger mycket om den trygghet som verksamheten står för. Dock krävs mindre arbetsstyrka nu än för några år sedan och man kan hjälpa färre människor till ett bättre liv. På frågan vad de vill säga till oss som besökare svarar samtliga med ett stort leende, "köp mer tvål!"

'

Förutom tvål tillverkas läderprodukter som väskor och sandaler men de ordrarna har blivit allt färre de senaste åren och man koncentrerar sig i huvudsak på att tillverka just tvålen.

'

Jag köpte med mig ett gäng hem, som vi ännu inte har i Sverige. När de är slut blir det vallfärd till BuyFair på Wollmar Yxkullsgatan 3 i Sthlm eller Indiska för att fylla på lagret!

'


Bomull

'

(Jag längtar efter knäckebröd till frukost och doften av skog och förmultnade löv. Har ni någon därhemma (skogsdoft alltså) eller är det snö nu? Det är inte för inte som man säger att indien är färgernas och dofternas land men trots kryddor och underbar hibiskus i luften har jag sedan igår även fått erfara hur en indisk industristad luktar. )

'

Vårt besök i Jolarpet var så himla fint. Vi blev omhändertagna av Agrocel, de lokala uppköparna av fairtrade-bomull och de tog oss ut till några bönder som de köper av. Det var lite tafatt i början men alla var så vänliga och gästfriheten stor. De berättade sina historier och vi ställde frågor. Vi blev visade runt i deras hem och på gårdarna där de förutom bomull bl.a. odlar kokospalmer, ris, bananer, gurkmeja och tomater. Jag slogs av hur lika vi är trots våra olikheter.

'

Vi är bara människor som försöker leva ett gott liv, och ge våra barn det bästa vi förmår.

'

Nu är vi i Tiripur, långt från de prunkande fälten, de fruktsamma palmerna och de bönder som numera kan  andas frisk luft ute på sina gårdar istället för dödliga kemikalier.

'

Men så kommer man hit, och jag måste hålla sjalen för ansiktet när jag är utomhus, delvis pga de tjocka avgaserna men även dammet som yr in i ögon, näsa och mun. Jag kan inte undgå att fråga mig själv, vem pratar om de risker man utsätter sig för bara av att bo i stan?

Avgasförgiftning torde vara ett minne blott hemma i svedala, men här, det tror jag icke.

'

 

Alla bönder som är med på bild i detta inlägg odlar fairtradebomull, bomull som sedan tvingas säljas som komersiell bomull, dvs som vilken h&m eller åhlens bomullströja som helst. Efterfrågan på FT bomull har sänkts enormt, bl.a. iom den ekonomiska krisen men just dessa odlare har tur. de tas om hand av en erfaren mellanhand som ser till att de ändå får betalt enligt FT-regler, en lön som de kan leva på och ge barnen skolgång. Det är det långtifrån alla som får. Många betalar sin licens, investerar, och förlorar ändå enormt när de tvingas sälja sin bomull till vrakpris.


Way out east

'

Nu kära vänner, är jag i Mahabali puram söder om Chennai. Efter en mardrömsresa kom jag halvdöd fram flygplatsen, fick tag i en taxi och somnade nästan direkt. Några timmar senare möttes vi upp med Röda korset- gruppen och träffade södra Indiens fairtrade-samordnare under en nattsvart himmel. Någonstans där, bland vajande palmer, brisen som skiftade av hibskusdoft och sopor samt med en mage som redan fått känna lite på asien (på planet) hann jag ungefär tänka; jag vill hem.

'

Sen gick det bättre. Vi är fem elever kvar som slutför hela kursen med resan inkluderad och gårdagen bestod av både ätande, badande och förstås planerande för resten av resan. Mahabali Puram är en turistanpassad liten stad med långa sandstränder och shopping förstås, även om livet för många av invånarna verkar passera relativt opåverkat av oss besökare men redan i eftermiddag kommer vi åka vidare söderut och besöka bomullsodlare för Fairtrade i Jolarpet.

'

Kanske räknade jag med att bli överväldigad av alltihopa. Antagligen pga vad alla Indien-erfarna redan berättat för mig. Än så länge känns allt lugnt och omställningen känns inte så påtaglig, Mahabali Puram beskrivs liksom Goa som Indien light. Men man ska inte ropa hej för ingenting, snart blir nog både kropp och själ utsatta för prövningar, dvs när vi kommer ut på landsbygden.

'

Det var allt för nu. Over and (way) out (east).

'

 

läs även fairtrade-bloggen här

'

 

 

 

 


på landet-komplexet

Fantastiska väggar av bildäck och gamla flaskor i ett Earthship -bygge ->se dokumentär
Framtida fönster i lerhus, sk cob house
Jonna flyttade till norrlands landsbyggd och lever lite som förr i tiden
Sara May bygger om gammal lada till innovativt ekohus
Foto från boken Slow gardening
Skiss över ett permakultur -område
Massugn från Kloka Hem nr 1, 2012
Jenny byggde eget ekohus med en gammal timmerstomme som grund. Bilder från Kloka hem nr 1, 2012
Mitt eget projekt, kolonilotten!
'
Jag drömmer om isolering och varmkompostering. Lägger kurslitteraturen åt sidan för att läsa traven lånade böcker om torprenovering, energihus och permakultur. Surfar på ekobloggar och läser om transparenta takpannor i glas, solpaneler och massugnar. Allt när jag egentligen borde planera och packa för min 3veckors studieresa.
'
Det närmsta jag vågar beskriva det som är att jag lider av ett på-landet-komplex. Svårt pa-landet-komplex. Tur att det snart är vår.
'
(en del bilder är länkade, missa inte!)
'

Shopping Free Saturdays?

Reinfeldt ifrågasätter konsumtionshysterin på partistämman i Örebro idag. Oväntat och intressant från en politiker som för det mesta talar om tillväxt och börsnedgångar. Spännande, vad händer näst?
'

Fikadagen D!

Idag är det Fairtrade-fikadagen! Jag tog mig en kaffe å kaka!
'

om att välja rätt

 

Det känns krasst att säga men innan tänkte jag i huvudsak på planetens överlevnad. Först nu ser jag Människorna som ska leva på henne. Vår konventionella handel kör över en så stor del av befolkningen att man i vissa fall inte ens kan kalla det handel, utan snarare rån.

 

Föreställ dig att du har en kaffeplantage och kaffe som kostat dig 100 000 att producera, när inköparen sen kommer för att köpa din skörd erbjuder han dig 70 000. Du kan välja att tacka nej och se skörden torka bort, eller ta anbudet och hanka dig fram i hopp om att nästa år har kaffepriset höjts.

 

Självmord bland bomullsodlare i Indien har skjutit i höjden de senaste åren pga desperation. De får inte vad de borde för sina skördar. Vi handlar och företagen tvår sina händer. En bonde syns inte och går lätt att byta ut.

 

Egentligen är det så stora saker det här så det är svårt att greppa och ännu svårare att förmedla utan att skuldbelägga men jag känner på mig att det inte kommer att vara lika lätt att gå in i en klädaffär nåt mer och bara "måste ha" nåt, som jag upplevt förut. Det fastnar liksom hos en, bilderna, berättelserna. Vi får inte glömma dock att bojkott inte löser alla problem. och att det finns Bra alternativ redan, även om de är få. Det är våra krav som gör skillnad. Bryr Vi oss, så bryr De sig. Nåt annat har de inte Råd med. De lever av Oss konsumenter.

 

Jag ska försöka tänka på det i fortsättningen
'
translate

jamen den var ju inte så dyr!

jag har sagt det lite för många gånger och trots att jag anser mig själv vara någorlunda upplyst och försöker bidra med förändring på mitt sätt så har det ibland slinkit med någon billig tröja eller klänning från ack en så mest som allt vanlig affär. för ibland glömmer man ju trots allt bort vem hur och var denna tygbit härstammar ifrån för en så billig peng.

när man behöver bli påmind är det så bra att det finns andra som är förebilder.
denna dokumentär på svt play fick ner mig på jorden igen;



om textilindustrin


har du en timme att slå ihjäl kan jag också rekommendera dessa;


om genmodifierad mat


Afrikas ryggrad

känner du igen det här?




"det här är jens, en fredsaktivist som år efter år gör världen lite bättre. just nu förhindrar han produktionen av nya effektiva vapen.

KPA pension
för en bättre framtid
"


det som däremot inte nämns i reklamen (och detta är förståeligt) är att KPA investerar i utvinning av oljesand (en av världens smutsigaste energikällor), Coca Cola (som i åratal orsakat stora problem med grundvattnet i asien), Goldcorp (som i guatemala och honduras åtalats av regeringen för miljöbrott efter att ha utvunnit guld med hjälp av cyanid och därmed läckt ut bly och arsenik till byarna runt gruvområdet).

tjo!! ...eller??

translate
criticism is never far away



Camino sökes


Det blev ju tyvärr ingen prenumertion för mig tillslut efetrsom jag ska åka bort i några månader så jag har försökt få tag på Camino som lösnummer. Antingen har jag ett otroligt oflyt eller så har jag bara haft otur. Har letat på flera ställen, inkuderat 2 st presstop i stan och jag hittar den bara inte!
Är det någon som sett den här tidningen som lösnummer (i stockholm) så berätta snälla var!

Taiwan tar nytt ansvar!


Man blir så trött på att höra saker som " varför ska vi göra något, lilla sverige, en droppe i havet, åt klimathotet. det spelar ingen roll hur mycket vi gör, sålänge som usa, kina och x och y fortsätter släppa ut så mycket skit"
Så bakåtsträvande, egoistiskt och dumt!
Här är ett bevis på att ansvar smittar av sig! (å andra sidan går det inte ihop med vattenfalls skamlösa baklängesutveckling)

Nästan hela Taiwans energi importeras från andra länder. Därför vill man nu bygga ut sin vindkraft. Idag besökte en delegation näsuddens vindkraftspark på Gotland för att samla kunskap.

Ute vid näsuddens vindkraftspark på södra gotland gjorde idag Abraham Wen-Shang Chu, Taiwans högste representant i Sverige, ett besök för att samla kunskaper och erfarenheter om vindkraft.

Det lilla landet Taiwan, känt för sin produktion av elektronikprodukter, med 23 miljoner invånare på en yta inte större än en 12-del av Sveriges, importerar idag 99,3 procent av sin energi. Man är därför väldigt intresserad av nya och egna energikällor.

Förhoppningen är att utveckla vindkraften i landet och sedan också arbeta mot den stora marknaden i Kina - det land som släpper ut mest växthusgaser i världen.

källa: SVT


Vattenfall=Framtidstänkare? MyAss!



De senaste veckorna har diskutionen flera gånger här hemma lett till de höjda elkostnaderna.
Då tror man ju nästan, eller åtminstone hoppas på, att det beror på att Vattenfall satsar på mer förnyelsebar energi, och att det därför kostar mer till en början.
Men det ska man alltså inte hoppas på.
Medan politiker, media och prat ossemellan handlar om hur vi ska satsa på ett hållbarare och renare sätt att leva, satsar Vattenfall, som är statsägt och ägs av Oss, folket, på att köpa upp kolkraftverk runtom i Europa. Två nya kolkraftverk byggs för tillfället i Tyskland för Vattenfalls räkning.
Eftersom de inte ligger på svensk mark är det lätt att de hamnar utanför beräkningen.

"Om de svenska kolkraftverken stod på svensk mark - istället för i Tyskland, Polen och Danmark - skulle Sveriges officiella koldioxidutsläpp vara tre gånger så högt. Bara Australien, USA och Kanada släpper ut mer per person."
Källa: Greenpeace

Läs mer om detta Här
och Här


tvättnötter=bedövningsmedel

stötte häromdan på en liten notis i en bok jag lånat om nordamerikas indianstammar, som fick mig att höja på ögonbrynen.
boken ifråga heter Atlas över nordamerikanska indianfolk och är en ganska enkel, rikt illustrerad bok, främst tänkt för barn och ungdomar.



nyheten(!) i fråga är att något som kallas tvålbär, vilka uppenbarligen är släkt med tvättnöten, använts i generationer av indianstammar som cherokeserna och chickasawerna i Jagandet på mat.
jag citerar

"tvålbäret, en planta av familjen sapindaceous, växer i de subtropiska områdena i USA. plantan finns i ett dussin arter och innehåller ämnet saponin. förutom att detta löddrande ämne används för rengöring, används det till att förlama fisk som tycker om tvålbärets frön. indianska jägare använde det med framgång för att fånga fisk i sjöar och dammar."

"Indianerna hade detaljerad kunskap om växternas medicinska egenskaper. De utnyttjade den bedövande effekten hos ämnet saponin (se bild) för att utan möda fylla sina nät med fisk."



kuriosa som jag inte alls förväntat mig att hitta där jag hittat det..:)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0