obalans
.vildkaniner härjar i min trädgård! under hösten/vintern och våren har de käkat upp tre krusbärsbuskar, pepparmyntaplantor, lavendel, salvia och nu alla tulpaner och krokusar förstås. de har också grävt hål och/eller tunnlar i gräsmattan och runt hallonen,. samt diverse andra ställen. under mitt examensarbete undersökte jag hur man kan implementera permakultur här på området, men främst när det gäller vattenförsörjning och bevarande av regnvatten. innan jag hittade den nichen hade jag dock fokus på problemsökande och lösningar enligt permakultur-modellen. det här med kaninerna är en sån grej. trots att jag trivs ganska bra med att ha viltstängsel mot skogen (vildsvinen bökade upp hela hallonsnåret utanför staketet i höstas) så betyder det att här innanför så finns det inga naturliga fiender för vildkaninen. ett klassikt problem. vi stänger ute en del djur men släpper in andra. de har visserligen naturliga fiender i luften men rovfåglarna verkar inte ha hittat hit in under trädtopparna. eller så är kaninerna för många till antalet för dem att gallra ut.
hursomhelst så lyckades jag hitta tre små rotstumpar där krusbärsbuskarna stått, och de hade varsin liten spirande bladknopp! så nu har de flyttat ihop i en kruka och bor uppepå ett bord, utom räckhåll för mördarkaninerna. jag hoppas de bildar åtminstone en liten buske tillsammans,
rabarber är desto frodigare. kaninerna gillar väl inte dess syra. och bra är det. jag hade tänkt göra vin i år!
här inne
jag försöker fånga ljuset på morgonen och på eftermiddan när det silar in. som en öppen blomma vänder jag mig efter det. jag lever med växterna här nu. daltar och duschar dem. flyttar dem efter ljuset. fikonträdet trivs fortfarande och nyligen fick jag en kaktuskompis att ta hand om. jag bakar kakor och knackar mässingssmycken.det är en ny energi som infunnit sig. en ny inspiration.
men jag har även hakat upp mig i ett spår som är svårt att spela förbi. jag tror inte jag vill det heller. det är konstigt hur det forfarande kan vara svårt att skilja på kärlek och något annat. jag är så van att reda mig själv att behovet efter en annan människa blir mindre och mindre. men så bubblar det något under ytan och jag inser att det finns så många sätt att leva med kärlek på. jag trodde nog att jag sökte en trygghet. att det var det som saknades. men så inser jag när den tryggheten erbjuds att jag inte vill ha den. då är det plötsligt jag som inte vill binda mig, jag som vill ha äventyr och gör planer för världsomseglingar. hur ska man egentligen hinna med allt undrar jag. jag samlar ihop min nya familj. det vet jag. det är det jag gör. hittar nya medlemmar i stammen.
jag blir väldigt lugn av att vara här. det är bästa tiden på året, innan sommarfolket hittar ut till landet. himlen är stjärnklar och rådjuren stryker längs staketet. molniga dagar är bäst. då är det tyst sånär som på fåglarna. och om kvällarna myser jag helst med vänner eller familj i stugvärmen. men vedeldningen börjar bli överflödig. bara när jag är ensam blir det kallt. fast bara utanpå.
trädgårn
ja här gör jag alltså fortfarande praktik! på sveriges ledande odlare av ekotomater + ca 30 kulturer till. den senaste veckan har en grå växthushall förvandlats till kafë och handelsträdgård, gårdsbutik och tjuvstart på sommaren. när solen ligger på som idag kan man arbeta i tshirt och sommarskor. men på morgonen fryser man in i märgen sålänge man inte är i det uppvärmda växthuset där tomatplantorna redan letar sig uppemot en meter i höjd. idag har gårdsbutiken öppnat för säsongen och det har varit några hektiska dagar för att få butiken klar, städa ut vintern på riktigt! min gamla restarangnerv sätter in under sån tidspress och jag känner mig som en dansare där jag flänger och far för att få allt lättillgängligt och färdigt. jag älskar sån jäkt när man dessutom ges förtroende att göra vad man tycker verkar bäst och slipper fråga om precis allt. det är en bra plats det här, med bra människor. de utmanar sig själva och lyssnar på vad kunderna vill ha. att kombinera det med hela ekotänket ör för mig fantastiskt att få ta del av. jag är jätteglad att jag valde min praktik här och att de tog emot mig!
här ute
skitväder! hör jag någonstans men jag är så munter när jag kommer till stugan:) springer direkt och inspekterar vattentunnorna och utlopp. ja, äntligen vatten!!! det finns ju visserligen vatten en bit bort. jag får hämta i dunkar på skottkärran. men det är dricksvatten och jag behöver inte det egentligen för att diska och tvätta mig. regnvatten känns så levande i jämförelse. också antagligen för att jag gillar att vara en sån där gör-det-själv-are! att jag är kritisk till vårt förhållningssätt till vatten (och avlopp) är väl kanske inget nytt (under kategorin miljö/forskning i listan till höger kan man läsa om mitt tänk kring detta).
hursomhelst; pinne i stuprörsutloppet gör att vattnet hamnar i hinken och inte slickar sig nedför röret när det regnar stilla som idag. ingen vattentunna passar på den här sidan av huset så nu öser jag kärlen över i en tunna när de är fyllda. på en annan gavel står en stor tunna som jag fick banka ut botten på i år igen och provisoriskt sätta en plastsäck i. vi får se om jag lär mig nån gång att tömma tunnorna i tid innan vintern..
här är mitt nya utomhusbadrum för iår!! inte invigt ännu men en fröjd för ögat ändå. spegeln plockade jag med mig från förra årets valborgsbål. innan de tände förstås! galet vad man kan hitta när man har sakletarglasögonen på.
och titta här<3 rosmarinen som stått inne i ungefär nollgradigt under vintern och flyttade ut sista mars har fått blomknoppar! första gången någonsin jag lyckats övervintra en rosmarin längre än sista januari:)
nu byter vi
jag var på klädbyte igår med min vän Anna. sicken bra grej det är det där. jag har varit några gånger förr och själv hjälpt till en gång, men brukar ändå känna att jag inte egentligen behöver få med mig nåt hem igen (jag har dock aldrig avstått). kläder är något jag gillar och helt enkelt har för mycket av, men det glöms snabbt när man står inför en hel affär av "gratis" kläder. principen är att man lämnar lika många plagg som man sedan hämtar ut men den här gången lämnade jag åtminstone fler än jag bytte till mig. bland annat fick den här bruna frottejackan och de blommiga manchesterbyxorna följa med hem.
varje år arrangerar naturskyddsföreningen klädbytardag en helg i april runtom i hela landet och det är ju toppen! det allra bästa vore kanske en inför vår/sommar och en inför höst/vinter eftersom det är då de flesta vill ha nytt. en kanske borde ordna ett själv i, säg, oktober!!
naturskyddsföreningen ger råd på sin hemsida om man vill dra igång ett eget klädbyte.
det är nåt speciellt med kläder som lockar mig. i nya kläder får jag inspiration och förståelse för sömnad osv som jag kan använda mig av när jag syr egna grejer. sen jag var liten har jag sytt och de senaste tio åren har jag blivit mer och mer intresserad av hela industrin med kläder. begagnat är helt klart att föredra om man inte vill lägga pengar på Riktig kvalitet (dvs ekologiskt och fairtrade). hela sweater-coat-grejen har blivit lite av en besatthet för mig. jag frågar vänner och bekanta om de har gamla ylletröjor de vill bli av med och slaktar de jag kommer åt:P
Att byta, göra om och ge gamla kläder nytt liv genom att skänka är bra mycket mer spännande än kassera. Jag vill också intala mig att respekt för materiella saker på detta sätt även smittar av sig på andra delar i våra liv. och tvärtom.
skorna och jag är vänner sen förr. en fd pojkvän hittade dem i ett dike på roskilde för många år sen. då var de blå men jag målade dem efter ett tag med textilfärg i svart och guld och lät de stå i ett torkskåp för fixering. och det har hållt förvånansvärt bra!
(en fin liten film från naturskyddsföreningen om klädbyte)
trettio
Woa, nu är jag 30! jag hade en fin dag igår tillsammans med familj och vänner, faktiskt en kombo som fungerar bättre för varje år som går;) jag har tagit min kos till stugan nu men höll kalas i kollektivet med bravur. kramades, grillade, åt, drack och hade en 2åring som rutchade kana på mina ben mest hela tiden. jag tog inte ett enda foto under min 30årsdag men de fina blommorna fick jag från mina fina handledare på praktikplatsen. de står nära köksbordet så jag kan glutta och lukta på dem titt som tätt. om mindre än en månad är jag nyutexaminerad trädgårdsmästare!!
Jag har fått frågan om ålderskris av nästan alla som jag pratat med den senaste månaden. jag svarar nej. eller "inte än". Att bli 30 är ingen särskild bedrift och inte heller något jag haft noja över. däremot finns en annan grej som gör mig lite paranoid, nämligen att jag ska ta körkort nu i vår! ja det är väl dags, men stockholmare som jag är så har jag aldrig känt behovet särskilt starkt. här fungerar kollektivtrafiken ganska smärtfritt, även på landet. eller så är jag kanske bara van att vänta och gilla läget!
jag kan nog tänka mig att dela bil med någon, särskilt om jag fortsätter med kollektivlivet i framtiden. att ha egen bil känns inte aktuellt så länge jag bor ensam. jag är mest intresserad av att leva så enkelt som möjligt och slippa onödiga kostnader. min plan är att lyssna på vad jag verkligen vill, och sen göra't! inte ta det bekväma och trygga framför det nervpirriga levande livet.
jamen jahadå. idag är alltså den första dagen på resten av mitt liv!! (som alla andra dagar förstås;)
