lomeyende

.

Alla vet ju att nässlor är nyttigt. Men ärligt talat, hur många gånger orkar man äta nässelsoppa under den korta period då nässlorna är späda? Inte jag iaf. Däremot kan jag tänka mig att plocka och hänga upp. sen maler jag lite i frukostsmoothien!

.

Ännu ett plus är att säsongen blir bra mycket längre med torkade nässlor i skafferiet. Ungefär åretrunt-betonad för den som är lite flitig och plockar mycket på en gång.

.

.

hujeda vad det tar tid men snart är allt utplanterat. sen är det bara lite frön som ska pillas ner på plats. rabarbern förser mig än så länge och idag har jag faktiskt skördat de första sockerärterna!

.

även växthuset har fått komma på plats, liksom auberginen som växer därinne. modellen var ett rent infall då tipiformen är den absolut lättaste att få till när man har ett gäng stela grenar. själva huset sydde jag av begagnad byggplast från grovsoprummet. fånigt stolt är jag över det och det är bara att hoppas att det är lika dugligt som det är snyggt.

.

.

Korgen är den nya väskan här hemma. lite skamfilad och trasig, men vad gör det. jag började nån gång i april och känslan är fortfarande densamma. som att ständigt vara på väg till picknick i det fria.

.

.

när sommaren kommer ska man hinna med så himla mycket. träffa alla vänner och släktingar och löst bekanta blir plötsligt nya vänskapspotentialer. och så jobba förstås, såvida man inte har ett "vanligt" 9 till 5 (och det har ju inte jag). för att inte tala om trädgården, om man har en sådan! puh..

.

ändå så är väl sommaren alltid mer än välkommen. sandaler. sitta utomhus långt in på natten. barfota på varma klippor. det lilla blir det stora och kraven sänks, samtidigt som de höjs.

inatt drömde jag att det började snöa och vintern la sig igen över mina oskyddade, utplanterade ärter, blomkål och mangold. allting dog förstås. men det var ju bara en dröm. nu är sommaren här.

välkommen sommar!

.

Sopor. De provocerar mig verkligen. Jag blir ledsen på att folk inte kan skilja på sopor och ickesopor. Att ickesopor behandlas som sopor och att riktiga sopor behandlas som något som bara försvinner av sig själv.

.

Jag önskar att jag kunde leva utan påverkan på miljön, eller bara kunna leva i sådan samklang att jag bara ingår i det naturliga kretsloppet. Det är inte omöjligt, men alldeles för långt ifrån min uppväxtnatur för att jag någonsin (eller åtminstone idag) skulle orka hålla fast vid en sådan livsstil. Men jag försöker ändå dra mitt strå till stacken. Som en modern nya gröna vågen-människa.

.

Det farligaste man kan göra är att se på det hela och bara bli överväldigad av alltihopa och därför rättfärdiga sitt oansvariga beteende. Att känslan av övermäktighet gör att man väljer att skjuta alltihop ifrån sig, blunda och hellre leva i den galna bubbla som vi människor i den industrialiserade världen fått växa upp i.

.

Jag blir exhalterad av att lära mig hur vi på bästa sätt kan förvalta jorden. Jag lär mig just nu om kompostering och helt ärligt talat förstår jag inte riktigt hur det går till, men varje dag lär jag mig nåt nytt och bara tanken på att jag kommer få kompostera mitt matavfall i sommar gör mig nästan upphetsad.

.

Och det ger mitt mening.

.

.

Nu är den här! Komposten.

Ett steg närmre till ett skräpfritt liv!

Jag är så nöjd:)

.

allt som har att göra med odling upptar ungefär 50 procent av min hjärnkapacitet och tid just nu. inte undra på när utdelningen redan består av detta, krispig rabarber. idag har jag känt på tillfredställelsen att få rulla in den i tidningspapper, knyta ett snöre om och ge bort! bara att få säga "det är från kolonilotten" får mig att fånle av pinsam lycka. så enkel glädjen kan vara ändå.

.

.

störtskur när man befinner sig mitt i skogen 

kära moln vill ni släppa fram solen

jag är genomblöt och fryser

ok säger molnen. för denna gång.

sen drog vi vidare till trädgårn, cykeln och jag. jag skyfflade gödsel och cykeln...gjorde väl inte så mycket.

tittade på och berömde i hemlighet mina färdigheter att sprida hästskit kanske.

trevlig helg;)

.

.

.

jag har en sån där gå-runt-och-skrota-period. åh vad jag tycker om det! den mesta tiden är jag kvar här ute i min förort. jag åker bara till stan när jag jobbar eller måste av andra skäl. jag upptäcker hemmet på nytt, omnejden och skogen. det måste vara solens förtjänst att jag känner mig alldeles lugn och mjuk inuti.

.

vissa dagar är tuffa, det är lätt hänt att alla dagar flyter ihop och sen hopar sig ansvaret som jag skjutit på, till en hård klump i magen. jag försöker hinna ikapp, men framförallt försöker jag välja mina strider och sålla bort allt det som inte är nödvändigt. otroligt vad mycket energi jag sparar genom att sluta låna tid från imorgon för att hinna med idag. vad mycket onödig oro som man bär på hela tiden. den senaste veckan har vi legat i varsin fåtölj och läst, jag och bror.

.

isoleringen gör gott, men det är tur jag har vänner som lockar fram mig ur skalet då och då. annars skulle jag nog växa fast här, på insidan.

.

.

barbent och barfotavarmt -check

utplantering av gurka, squash och salvia -check

sätta stödstaket av pilen -check

ligga i gräset, käka potatisallad och lyssna till humlor, fåglar och vind resten av dagen -check

.

slutsats -jag älskar våren

.