den som väntar
På köksbänken står kombuchaodlingen på tillökning. Ni som visade intresse i inlägget om kombucha står på en turlista som jag ska börja beta av snart:) Det tar dock någon vecka innan jag fått tillräckligt många kulturer att dela. Så hav tålamod, jag har inte glömt bort er!
Visste ni att svenska nypon innehåller nästan 5 ggr mer c-vitamin än havtorn? och havtorn prisas till skyarna för sina fina egenskaper. jag gillar havtorn också men har nyligen börjat inse slöseriet med att köpa produkter gjorda på importerade nypon. våra innehåller mer c-vitamin än nypon från sydligare breddgrader och är dessutom helt gratis. själv har jag plockat från skolans rosenhäck men nu i augusti växer de faktiskt nästan överallt! bara ut och plocka med andra ord.
Jag gröper ur och ska torka mina. Sen kan man använde de i teblandningar, som pulveriserade i vintermüslin eller försöka koka soppa på dem. imorrn plockar jag mer, det är ett riktigt ta-till-vara-år för mig i år!
(och vad kul det är att vara tillbaka i skolan efter sommaren, trots att det bara är för ett fåtal dagar. nästa vecka bär det av till en ny praktikplats för mig)
arktis
jag är ganska robust. det mesta glider av. men en sak som gör mig på riktigt, orolig är när man pratar om att börja borra i arktis. det finns såklart en massa idioti som händer, inte minst har det hänt en hel del katastrofer redan. oljeläckafet i den mexikanska golfen, skövlingen av regnskog som hotar djurarrter till utrotning och rätt och slätt samhällets stadiga utveckling av ökat våld, övervåld och respektlöshet. ja, idioti helt enkelt.
kanske engagerar arktis mig för att det känns vara så nära. Sverige är ett av åtta länder som sitter i Arktiska rådet, vi ska förvalta och skydda Arktis i den mån som synes bäst. Just nu sitter Kanada på ordförandeposten, och i maj 2015 kommer USA att ta över. Sverige hade posten maj 2011-2013. Under den tiden ville man inte driva på ett borrningsförbud eftersom man menade att "det inte var läge" utan man behövde bearbeta långsiktiga relationer som ska lägga grund för framtida gemensamma intressen länderna emellan, jag har svårt att säga vad detta egentligen innebär, då jag har läst för få rapporter och pressutskick men whatever. ett borrningsförbud blev det alltså inte, främst för att det i huvudsak är kustländerna som är intresserade av arktis och vi vill inte göra oss ovänner med dessa grannar. men även om det är kustländerna som är Intresserade av oljan, så är väl vi andra Ointresserade av miljökatastrofer!? vi kommer varje dag närmre en verklighet där exploatering av arktis existerar.
vad skulle hända då, om det värsta tänkbara scenariot inträffade? Oljeborrningar som slår fel och vi får ett nytt BP-problem (som i mexikanska golfen) kan man ju fundera över och jämföra med. men sanningen är att det inte är samma sak. BP-läckaget har påverkat havsmiljön och lett till förödelse bland många djurarter.
men arktis består fortfarande till stora delar av is, även om det smälter i allt raskare takt. ett ev läckage skulle kunna fastna under isen och på så sätt vara omöjligt att sanera. och kanske t.o.m omöjligt att proppa igen. förutom detta så påverkas självklart djur och människor som lever på kontinenten. folk som i tusentals år levt i det kalla klimatet och närt sig på fiske och hantverk från havet. en unik havsfauna som försvinner för alltid.
häromdagen vad det Earth overshoot day- dagenpå året då vi förbrukat naturens resurser för 2013, och vi är bara i Augusti. anledningen är bland annat vår överkonsumtion av fossila bränslen, så det som shell tror är något att bidra med för välfärden är i sanning det rakt motsatta. (fast egentligen vet både vi och de att det bara är pengarna som lockar) som att ge vidare planeten till våra barn och säga " varsågod min son/dotter. visst är den lite sliten, utmärklad och trasig, men så har mamma/pappa haft mcket roligt med den också"*.
nä fy fabian. tycker du som jag så skriv åtminstone på--> Rädda Arktis
Det är det minsta man kan göra.
*ur en seriestrip av Anders Persson för Omställning Sverige
plommonläder
Jag hörde om hur man kan göra eget fruktläder för kanske ett år sen, när BBC-serien "The edible garden" med Alys Fowler gick på svt. förra året blev det aldrig av men i år så var jag besluten att prova på. Mina föräldrar har ett stort plommonträd som bär så mycket frukt att det måste stöttas med brädor. ett år gick det nämligen mitt itu pga vikten från plommonen. paj och saft på plommon tycker jag är sådär, smaken blir ofta lite unken så det är kul att hitta nåt sätt att använda plommonen på. när man gör läder så tvättar man och kärnar först ur frukten.
nästa steg är att koka upp och låta sjuda, skumma av och tillslut mixa till en jämn smet. man kan tillsätta lite socker om man vill men det är inte säkert att det behövs om man har en söt sort. mina plommon fick koka en stund eftersom smeten var för rinnig i mitt tycke.
sen häller man ut på en smörad plåt eller bakplåtspapper och ställer in i ugnen på ca 60 grader. ugnsluckan ska inte vara helt stängd, för fukten måste kunna komma ut ordentligt. efter ca 6-7 timmar börjar frukt"lädret" få en bra yta, klistrigt när man sätter fingret mot och seg konsistens.
ungefär såhär ser det ut då.
nästan som torkat kött! och så ska det gå att riva i längder med händerna.
i recepten jag hittat på nätet står det kort och gott att det förvaras i glasburk men inte hur, så jag har min nu fulla burk i kylskåpet. blir ett syrligt, gott snacks eller så blötlägger, eller klipper man och använder i matlagningen.
det är ett bra sätt att konservera om man inte har mycket frysutrymme, vilket jag inte har. plus att det blir en väldigt fin smak på det hela.
ska plocka mer plommon nästa vecka! (och varför inte prova med hallon, krusbär, vinbär eller blåbär om man har det!)
dumpstring
jag var ute efter ett recept på hur man torkar fruktläder och hamnade så på en väldigt fin blogg om hur man tar tillvara stora mängder mat. anledningen -bloggaren dumpstrar nästan all sin mat.
hört talat om dumpstring? det handlar om att ta mat från livsmedelsbutikernas containrar. mat som kasseras i överflöd, ofta för att nya varor ska in i butiken och i behov av plats slängs mat från hyllorna långt före utgångsdatum. jag skrev om det för några år sen då jag själv dumpstrade mycket. av olika anledningar gör jag inte det längre men jag blev både glad när jag hittade bloggen och samtidigt är det såklart synd och skam att vi har detta problem i väst.
det är ett problem som delvis skapas av oss själva när vi väljer de finaste exemplaren i butiken (vilket visserligen är logiskt att man vill göra), bristande logistik från handeln och kanske framförallt bristande respekt för livet självt. medan andra svälter accepterar vi många gånger eller väljer att se bort för hur obalanserad mattillgången är i olika delar av världen. för butikerna är det viktigt att hålla välfyllda hyllor för att vi konsumenter ska fortsätta handla just där. och vi faller för det.
hursomhelst så är detta en bra blogg för att den synliggör matsvinnet från vanliga butiker i vårt avlånga land. det finns en lång rad med liknande skribenter som inriktat sig på samma ämne, tillexempel denna.
Jag tror en stor del ligger i att vi måste se över vår egen konsumtion och hur mycket mat vi själva slänger. Därifrån kan man sedan gå vidare och se det större perspektivet. Jag är för dumpstring, det verkar vara ett av få direkta sätt som uppmärksammar svinnet på allvar. andra är t.ex slängintematen och nyligen hittade jag en intressant pdf från SLU ang matsvinnet från butiker.
fruktlädret återkommer jag med. just nu står de på plåtar i ugnen. imorgon får jag se hur de blev.
skördetid
sk
Ringblomma, mynta, maskros och en härlig hemodlad middag (utom brien förstås:) bl.a. har jag skördat i dagarna. ibland får man mysa i all sin självbelåtenhet. jag tror jag väljer att göra det nu;)
angelägenheter
Första veckan i juli, sista veckan före mitt sommarlov tömde vi urintankarna på Källtorps trädgård.
Trädgården har ett genomsyrande kretsloppstänk och då är det ju självklart med smart hantering av det mest basala som man behöver tänka på när det gäller oss människor; hur gör man med toaletterna? Källtorp har separerande toalett för både personal och cafégäster, med egen hantering. Dvs, allt som hamnar i toaletten gör senare nytta i trädgården!
Urinet samlas upp i två stora tankar som är nedgrävda i marken. Övrigt komposteras i latrinkomposten. En gång per år töms urintankarna; direkt i trädgården. slang kopplas på tanken och man duschar trädgården för hand. Måste erkänna att jag trodde det skulle kännas rätt snuskigt- men det var det inte alls. En ganska svag doft efter lång lagring plus att man blir lite avtrubbad efter någon timmes vattning. Tankarna är så pass stora att 1 tank fylls på ett år. På så sätt tömmer man alltid den tanken som stått och "mognat" ett fullt år och under tiden fylls den andra på. Urin innehåller kväve och andra fina komponenter för växterna att ta upp. Högsommaren är bästa tiden att tömma, det är då växterna är som mest mottagliga för näringsboosten. Gör man det inte vid rätt tidpunkt kan man orsaka kväveläckage, vilket kan påverka grundvattnet=inte bra.
Det övriga från toaletten, dvs bajs, toapapper och mull töms i en sluten kompostbehållare och när behållaren blivit full ska den stå helst 2 år för att alla "dåliga" bakterier ska ha försvunnit. Den färdiga komposten strör man sen som vanligt gödsel.
Ju mer man läser på desto tydligare blir det, tycker jag, att vattentoaletten är ett ganska så överflödigt påfund, åtminstone på landsbygden. I städer och tätbebyggda områden så är det helt klart en sanitär angelägenhet men det är inte en omöjlighet att så många som möjligt skulle kunna ta vara på sin egen skit (bokstavligt talat), om man har trädgård. det är en fråga om kultur tror jag, värderingar, uppoffring och kunskap. för tio år sen hade jag aldrig trott att jag skulle resonera som idag, jag hade antagligen tyckt det var för äckligt, men så vet jag ju också mer nu om hur våra nuvarande system påverkar jorden och oss själva, i större utsträckning än då. Och det påverkar minst sagt hur jag resonerar. överflödig transport och rening, slöseri med rent dricksvatten, och rötslamsproblematik är rubriker som intresserar mig. Många som har landställe att åka till är vana att använda det gamla hederliga utedasset, mulltoa etc, men har kanske svårare att tänka sig det som permanent lösning i det vanliga hemmet.
Jag uringödslar i min trädgård! Jag har ett dusch/toarum i en av uthusen med två toaletter. den ena är bara till för urin som kan vattnas ut på kvällen (när grannarna gått in, t.ex;) den andra är en pacto-toalett som jag köpte i höstas. i den använder man påse av majsstärkelse som kastas i komposten och försvinner. till mitt stora förtret så har jag ännu inget tillstånd från miljökontoret att anlägga latrinkompost så jag avvaktar fortfarande. Dvs jag använder vattentoaletten som finns. men jag hoppas på en annan lösning snart!
(med bland annat färdig latrinkompost fick jag anlägga en hyfsad stor rabatt innan lovet. Skottkärran är fylld med 2-årig latrinkompost. Det vare sig luktade eller såg ofräscht ut!)
( nyplanterat för 8 veckor sen ungefär. behöver jag säga att det växer som satan nu!)
frälst
Hört talas om Kombucha? Det är en svamp (även kallad te-svamp) som man matar med svalnat te och socker. Det är en bakteriekultur, ungefär som Kefir. Ca varannan vecka får man en lagom jäst dryck som smakar lite syrligt och är full med nyttigheter.
Jag stötte på kombucha för några år sen när jag bodde på kanarieöarna och minns att jag var mycket skeptisk den gången. Antagligen för att det inte ser supergott ut under processen precis. Men den har stannat kvar i minnet dock, och jag har funderat ibland på vad det var den där svampen hette.
När jag började på Skillebyholm hade en av mina roomies en te-svamp i en burk i köket och väldigt snart fick jag en bit av henne. Svampen växer hela tiden så man får dela den då och då, såvida man inte vill ha större mängd dryck för varje tömning. Så ca var 14e dag häller man av vätskan på flaskor och häller över nytt te i burken. Flaskorna ställer man kallt.
Nu finns det ett svenskt företag som säljer färdigjäst kombucha på flaska smaksatt med olika smaker. Själv har jag inte provat köpe-varianten men min egen hemgjorda är jag helfrälst med. varje morgon tar jag en hutt, och ibland på kvällen med, bara för att den är så God!
(jag delar gärna om nån är sugen på att prova. vet att te-svampen kan vara knepig att få tag i)
as above, so below
lov
Nu har jag äntligen tagir riktigt sommarlov - 1 vecka. Är på familjens lantställe och latar mig gott, som det sig bör efter en sommar fylld av jobb, praktik och renoveringar. Hörs snart igen!
