paprika i januari


 
nu har jag skördat mogna paprikor på fönsterbrädan! plantorna har hängt med sen mars kanske. grott under lysrör på skolan, visat sig i fin prakt på stockholmsmässan när vi gjorde huvudmotiv för nordiska trädgårdar. följt med till min stuga och stått på glasverandan tills det blev sommar och varmt. sen har paprikorna solat sig utomhus ända till november då de följde med tillbaka till skolan. de har stått på fönsterbrädan i mitt studentrum. och nu, färsk paprika på frukostmackan!
 
 

ett till julklappstips

 

Det finns företag som vill ta patent på maten. Det handlar inte om några bönders levebröd. Inte heller om ”mat”. Det handlar om m a t e n. All mat vi äter kommer från frön. Utan frön, ingen mat. Nej, inte kött heller, för vad ska djuren äta om inga frön finns?

 

Patenterade frön som t.ex. GMO innebär matkontroll, pengakontroll och såsmåningom, en möjlig ekosystem-kollaps. Patenterade frön kan innebära att vi med tiden inte kommer ha rätt att odla vår egen mat, utan blir tvungna att köpa precis allt. I usa (och många andra länder) finns redan problemet med genmodifierade(GMO) grödor, där fröna färdas med vinden bort till andra bönders mark. När fröna sen gror blir bonden vars mark blivit ”invaderad” juridiskt skyldig att betala skadestånd till fröets upphovsmakare för att ”han odlar” patenterade frön utan att betala för dem. Samma sak om man ett år odlat patenterade frön och nästa år vill gå tillbaka till ”vanliga”. Några gamla frön kan ha fallit till marken och vaknar till liv året därpå..

Gmo-frön är framtagna för att stå sig bättre mot sjukdomar och skadedjur, vilket gör att de kan slå ut den naturliga faunan och ersätta det naturliga urvalet. Det är inte så svårt att förstå att en sådan värld inom viss tid skulle bli ganska variationsfattig. Vilket i sin tur påverkar djurliv och till slut ekosystemen.

 

Snabbversionen är att vi blir fångar i mångmiljardföretagens klor utan möjlighet att påverka en av vår viktigaste basfunktion, föda.

 

 
 

Meningen är inte att skrämmas, och jag vill inte heller överdriva, men det är många ettor och tvåår som adderats genom åren för att jag ska våga skriva detta och tro på det. I Indien förra året mötte jag själv bönder som odlade GMO-bomull. Det var deras sätt att överleva, men de insåg själva misstaget de gjort sedan de gått på patentföretagets lockpriser. Att det verkliga priset inte var vad de betalade för fröna, utan skuldsituationen de försatt sig i genom att falla för ett fult knep. ett beroendeförhållande som kanske skulle ärvas ned till nästa generation.

 

Julklappstipset är finansierang av en film om frön. Det är de två amerikanska filmmakarna  Jon Betz och Taggart Siegel som är i full fart med att producera Seed-the untold story. För att finansiera filmen tar de hjälp av en kampanj via Kickstarter och man kan donera pengar för att få filmen färdig. Jag tycker att det är ett jätteviktigt projekt och hoppas att de kan nå ut till så många som möjligt med sin film.

 

Jag ger bort en donation i julklapp i år. I övrigt fortsätter jag med Ekologiskt:)

 

mer film om GMO

 

 
bilder: 1.ekologisk jättezuccini ur egna täppan juli 2013. 2.ekotomater på skolan Skillebyholm sept 2012. 3+4. utslagen bomull och bomullsblomma av gmo-frö, indien jan 2012.

baksidan

 

Jag tänker på nästa år redan. Sommaren. Har en fixtanke som dyker upp då och då. Nu. Inte om jag kommer få jobb efter utbildningen, vad jag ska odla eller vilka äventyr jag ska åka på. Jag tänker på en grej som stört mig den här sommaren.

 

Ett grannpar till mig tycker det är behändigt att gå igenom min trädgård när de ska gå på dass. Eftersom stugområdet bara har sommarvatten så finns det vattentoaletter som stängs av när det är för kallt. En separat toabyggnad som flera kan använda. Den kortaste vägen för detta grannpar är att öppna min grind, gå in och igenom min trädgård, för att tillslut gå ut genom en annan grind på andra sidan.

 

det tar ca 1/3 jämfört med att gå runt. men är jag i trädgården så börjar vi prata. och oavsett vad vi pratar om, så tar det tid. och då är det ingen vinst i tid. 

 

Jag vet inte alltså. Det känns inte bekvämt och ändå känns det snålt att erkänna det. Antagligen för att de tar det så för givet, att de tycker jag är dum i huvet när jag påpekar att jag gärna vill ha min privata sfär. Ägarna innan mig spenderade inte så mkt tid i stugan och har kanske inte stört sig pga det, eller så var de helt enkelt mer toleranta. Men jag känner mig trängd. Trädgårdarna är små och avgränsade med häck och staket. Att jag har skogen som baksida är en stor frihet för mig, men egentligen är det kanske inte ett optimalt ställe för mig att bo på, när man som jag trivs med att vara ifred. Men jag älskar den här platsen när de inte är på plats. Andra grannar har jag inga problem med. Jag kan småprata och även få mig ett gott skratt med dem. Vi respekterar varandras personliga utrymme.

 

Ja jag har sagt rakt ut att jag vill vara ifred, men det respekteras inte. När jag står i dörren och skakar täcken i bara underkläder så kommer de gående över gräsmattan precis bredvid. Hade jag vetat att jag skulle bli tvungen att gömma mig i mitt eget hem så hade jag nog inte köpt det här huset. Med facit i hand. För nu vill jag ju inte flytta!

 

De har erbjudit sig att hjälpa mig bygga ett plank som de kan gå bakom, men det betyder att jag måste vara med och betala och dessutom förlora ganska många kvadratmeter, eftersom det är min trädgård. Frågan är om det är värt det eller inte, för grannsämjans skull. De är sega som oxar och jag vet att de inte kommer ge sig. I början var jag inte hård för jag blev så ställd (de påstod att det var en allmän promenadstig där sedan länge). Men senare har jag sagt till på skarpen. Och fått medhåll av andra. Ord som de struntar fullständigt i. Privata servitut finns inte eftersom hela området räknas som En tomt enligt kommunen. De har etsat in den här vanan i åratal, eftersom ingen fanns på plats att säga till. 

 

Det här är ett hjärnspöke som egentligen är den enda baksidan med mitt fantastiska hem. För jag har funderat massor av gånger på om det inte bara skulle vara lättare att ignorera det och leva i fred. Det känns på sätt och vis som att det är det lättaste. Kanske skulle det göra mig lugn tillslut, att förlika mig med det. Kunna småprata och skratta med dem, som med vem som helst.

 

Men det finns också en risk att jag skulle bli riktigt jävla bitter.

Så vad gör man?

 


kompost -på liv och död

 
trädgårdsmästeri är ganska smutsigt arbete, åtminstone om man vill göra det "på riktigt". det finns många sätt att göra det på förstås men för mig är "på riktigt" att känna jorden, att förstå nedbrytning och uppbyggnadsprocessen som är en av de grundläggande principerna för vår -och allts- existens. vissa tycker det låter flummigt men det är ren vetenskap. 
 
komposten är en snabblektion i livs och dödsprocessen. och hur äckligt det kan tyckas vara att hantera jäst och ruttet köksavfall så tar snart fascinationen vid när man ser vad som händer efter ett par dagar i en färdig kompostlimpa. jag har en enkel kompost hemma, som fylls på med olika komponenter beroende på vad jag har eller (inte) förbrukar, t.ex skal, döda plantor, grenar, ruttna tomater etc. det betyder att jag blandar om ofta men nedbrytningen går relativt långsamt.
 
på min praktik finns en kompostpark. olika material samlas i olika högar. när man har tillräckligt av olika komponenter byggs en ny kompost där man gör en jämn mix av kväverikt material (matrester, färska plantor, gräsklipp etc.) och kolrikt material (grenar, torrt växtmaterial, halm etc.)
 
detta gjorde vi för kanske två veckor sedan!
 
 
får man till en bra blandning av kväve/kol så börjar komposten stiga i temperatur och kan efter 2 dagar ha kommit upp i 70°C. 
 
Vår kompost blev ca 4x1,5 meter och ca 1,20m hög. På en dag blev den varm. Efter 2 dagar pyrde het ånga ut om man grävde ett litet hål upptill och nu ca 10-12 dagar senare så är komposten ca 0.5 m hög. Förbränningen har gått så snabbt!
Med sådan aktivitet förvandlas inte bara naturliga ämnen. man kan tänka sig att en hel del fulbakterier och andra otrevliga komponenter skapade av människan kan förbrännas bättre i en sån här komposthög än att t.ex spolas bort i avloppssystem (om man t.ex pratar latrinkompost). som senare blandas med en annan massa tjafs, jäser och hamnar på åkrar där mat sen ska odlas. hur trevligt känns det, egentligen? 
 
men det finaste är att lära sig se att vi kan ta vara på så mycket mer än vad vi tror. komposten är en favoritgrej i trädgården för mig. 
 
tre stycken har jag hemma, för olika ändamål. nästa år hoppas jag på en fjärde (ja om jag kan få till den där sabla latrinkomposten nån gång)
 
 
 
 
 
 
 

apotek

 
jag är inte särskilt konsekvent nät det gäller det jag odlar. jag försöker göra så gott jag kan men det är ärligt talat en del som inte blivit särskilt tjänligt, som hälften av mangolden som gick i blom innan jag hann skörda t.ex.
örter dock, det är så lätt! jag har valt att bara plantera örter i trädgården istället för blommor. eller snarare läkeväxter. och så går jag gärna ut och plockar det som går i skog också.
jag gillar att använda saker och ting. det kanske grundar sig i att jag gärna vill lära mig nya saker och finner man någon bonus med att lära sig fakta så går det mycket lättare.
 
i fönstret hänger nu från vänster;
 
>pepparmynta -aktiv ört till uppiggande te, drinkar bakverk och svalkande omslag/fotbad
>ljung och timjan -till lugnande te och till matlagning. enligt vissa källor fungerar timjan mot migrän men det har inte hjälpt mig tyvärr.
>oregano- blev en ynklig skörd men inte desto mindre nyttig. oregano är antiseptisk och är därför väldigt bra matsmältningskrydda och för att ta kål på ovälkomna baskilusker.
>kantnepeta -fint att ha i teblandningar. ganska tam i smaken men kan blandas med andra örter. och bina älskar den. bra för biologisk mångfald med andra ord.
>salvia -aktiv ört som passar bra för "kvinnobesvär" och i matlagning(särskilt till lamm har jag hört men aldrig provat) jag odlar den främst för att den går att bränna som rökelse och rensar från dåliga energier, men jag dricker också lite för stora mängder salviate vinterhalvåret. aktiva örter ska man vara försiktig med och inte överkonsumera. 
>anisisop -om man gillar lakritssmak så är anisisop toppen. också så vacker ört.mörkt blålila kolv-liknande blommor i ett hav av gröna lakritsdoftande blad. gillas av fjärilar och vem gillar inte dem
>basilika -gott i sallad, paj, till ost och gud vet vad. pesto också för all del. kan lugna oroliga magar.
>fänkål -ännu en lakritsaktigt smakande ört, bra för matsmältningen. bäst rå.
 
ringblomma har jag samlat massor av. den växer lika lätt som ogräs och är fin på många sätt. nästa år ska jag så en mindre äng av ringblomma. kan ätas, bryggas te på, göras olja av etc etc. calendula läser man på var och varannan skönhetsprodukt nuförtiden, så varför inte odla själv tänker jag.
 
 
 

mångfald

 
På baksidan av min dusch/toa-byggnad låg det förut en stor hög av en massa fult bråte som de gamla ägarna lämnat kvar. En typisk skräphörna. Mestadels har det varit gammalt murket virke, ruttna pallkragar och plywoodskivor i upplösningstillstånd. men även plastpåsar, takpannor och leksaker etc. en salig röra av brukligt material och skräp. Ovanpå låg en blandning av plasttak och grenar från olika träd och buskar. 
 
När jag rensade upp märkte jag ganska snart att det var svårt att flytta en del material (+ att jag inte har bil och kan köra iväg skräpet) så jag bestämde mig för att behålla det på plats. Jag rensade ut allt som var skräp och tog sen på mig mina gamla undergroundkängor och stampade sönder allt trämaterial som var murket. sen grävde jag ner det på plats. det var en hel del och med hjälp av det jämnade jag ut markytan. 
 
 
Husväggen är lite oroväckande låg i förhållande till markytan trots att det redan finns dränering i form av betongplattor placerade en bit från väggen och lite grus emellan. Jag tog vara på de pannor som var hela och lät de hjälpa till att hålla vattnet borta från väggen. ihop med lite större stenar blev det t.o.m ganska snyggt:)
 
den här hörnan gränsar till skogen bakom min tomt och de skiljs åt bara av viltstängsel. Jag tror det skulle vara en perfekt plats att placera ett igelkott-bo på! I boken Vilda Grannar finns ritningar på en rad olika bon man kan bygga för att locka till sig djur och öka den biologiska mångfalden i sin trädgård, t.ex. fladdermusholk, fjärilsholk för övervintring och igelkott-bo. 
Virket jag har tänkt använda räddade jag från en stor skrothög här i krokarna. typ olika sorters råspont är det och obehandlat förstås. får återkomma när jag byggt och inrett:-) kanske behövs nåt tjockare men tanken är att man hjälper till att isolera utsidan med t.ex mossa och löv.
 
det känns bra och roligt att kunna använda saker på nya sätt, eller helt enkelt bara slippa köra till tippen med allt som inte passar in för tillfället. råsponten fanns i så riklig mängd så jag passade på att klä in mitt gamla avsågade köksskåp med den och nu har jag det i trädgården som skydd för gräsklipparen. det blev snyggare så.
 
på sidan i den nedre bilden står mina gamla vindskivor (ovansidan), de bytte jag mot nya i sommar och vem vet hur länge de sett ut sådär! vilken tur att jag sluppit vattenskador!!
 
 

den som väntar


 
På köksbänken står kombuchaodlingen på tillökning. Ni som visade intresse i inlägget om kombucha står på en turlista som jag ska börja beta av snart:) Det tar dock någon vecka innan jag fått tillräckligt många kulturer att dela. Så hav tålamod, jag har inte glömt bort er! 
 
 
Visste ni att svenska nypon innehåller nästan 5 ggr mer c-vitamin än havtorn? och havtorn prisas till skyarna för sina fina egenskaper. jag gillar havtorn också men har nyligen börjat inse slöseriet med att köpa produkter gjorda på importerade nypon. våra innehåller mer c-vitamin än nypon från sydligare breddgrader och är dessutom helt gratis. själv har jag plockat från skolans rosenhäck men nu i augusti växer de faktiskt nästan överallt! bara ut och plocka med andra ord.
 
Jag gröper ur och ska torka mina. Sen kan man använde de i teblandningar, som pulveriserade i vintermüslin eller försöka koka soppa på dem. imorrn plockar jag mer, det är ett riktigt ta-till-vara-år för mig i år!
 
(och vad kul det är att vara tillbaka i skolan efter sommaren, trots att det bara är för ett fåtal dagar. nästa vecka bär det av till en ny praktikplats för mig)
 
 
 
 
 

skördetid

sk
 
Ringblomma, mynta, maskros och en härlig hemodlad middag (utom brien förstås:) bl.a. har jag skördat i dagarna. ibland får man mysa i all sin självbelåtenhet. jag tror jag väljer att göra det nu;)
 
 
 

angelägenheter


 
 
 
Första veckan i juli, sista veckan före mitt sommarlov tömde vi urintankarna på Källtorps trädgård. 
Trädgården har ett genomsyrande kretsloppstänk och då är det ju självklart med smart hantering av det mest basala som man behöver tänka på när det gäller oss människor; hur gör man med toaletterna? Källtorp har separerande toalett  för både personal och cafégäster, med egen hantering. Dvs, allt som hamnar i toaletten gör senare nytta i trädgården!
 
 
Urinet samlas upp i två stora tankar som är nedgrävda i marken. Övrigt komposteras i  latrinkomposten. En gång per år töms urintankarna; direkt i trädgården. slang kopplas på tanken och man duschar trädgården för hand. Måste erkänna att jag trodde det skulle kännas rätt snuskigt- men det var det inte alls. En ganska svag doft efter lång lagring plus att man blir lite avtrubbad efter någon timmes vattning. Tankarna är så pass stora att 1 tank fylls på ett år. På så sätt tömmer man alltid den tanken som stått och "mognat" ett fullt år och under tiden fylls den andra på. Urin innehåller kväve och andra fina komponenter för växterna att ta upp. Högsommaren är bästa tiden att tömma, det är då växterna är som mest mottagliga för näringsboosten. Gör man det inte vid rätt tidpunkt kan man orsaka kväveläckage, vilket kan påverka grundvattnet=inte bra. 
 
Det övriga från toaletten, dvs bajs, toapapper och mull töms i en sluten kompostbehållare och när behållaren blivit full ska den stå helst 2 år för att alla "dåliga" bakterier ska ha försvunnit. Den färdiga komposten strör man sen som vanligt gödsel.
 
Ju mer man läser på desto tydligare blir det, tycker jag, att vattentoaletten är ett ganska så överflödigt påfund, åtminstone på landsbygden. I  städer och tätbebyggda områden så är det helt klart en sanitär angelägenhet men det är inte en omöjlighet att så många som möjligt skulle kunna ta vara på sin egen skit (bokstavligt talat), om man har trädgård. det är en fråga om kultur tror jag, värderingar, uppoffring och kunskap. för tio år sen hade jag aldrig trott att jag skulle resonera som idag, jag hade antagligen tyckt det var för äckligt, men så vet jag ju också mer nu om hur våra nuvarande system påverkar jorden och oss själva, i större utsträckning än då. Och det påverkar minst sagt hur jag resonerar. överflödig transport och rening, slöseri med rent dricksvatten, och rötslamsproblematik är rubriker som intresserar mig. Många som har landställe att åka till är vana att använda det gamla hederliga utedasset, mulltoa etc, men har kanske svårare att tänka sig det som permanent lösning i det vanliga hemmet.
 
Jag uringödslar i min trädgård! Jag har ett dusch/toarum i en av uthusen med två toaletter. den ena är bara till för urin som kan vattnas ut på kvällen (när grannarna gått in, t.ex;) den andra är en pacto-toalett som jag köpte i höstas. i den använder man påse av majsstärkelse som kastas i komposten och försvinner. till mitt stora förtret så har jag ännu inget tillstånd från miljökontoret att anlägga latrinkompost så jag avvaktar fortfarande. Dvs jag använder vattentoaletten som finns. men jag hoppas på en annan lösning snart!
 
 
(med bland annat färdig latrinkompost fick jag anlägga en hyfsad stor rabatt innan lovet. Skottkärran är fylld med 2-årig latrinkompost. Det vare sig luktade eller såg ofräscht ut!)
 
( nyplanterat för 8 veckor sen ungefär. behöver jag säga att det växer som satan nu!)
 
 
 

en sommardag

 
Bakom vedboden växer smultron och penningblad med gula blommor. Jag tror det är det vackraste stället hemma. och det bästa är förstås att jag inte behöver lägga mig i alls, utan bara tacksamt kan gå ut och plocka smultron till morgonyoghurten. i en av mormors gamla tekoppar. klockan är 16.15 och det är det enda jag tagit mig för idag. skönt.
 
 
 

idag...

 
...köpte jag en klänning på den lokala loppisaffären. jag undrar om det har med åldern att göra, detta att jag märker att jag gör mig av med alltfler korta kjolar och använder den här längden. rymliga får de också  gärna vara. eller om det bara har att göra med faser och stilbyten. oftast så börjar jag använda kläder igen om de får ligga i en säck några år (de som fortfarande passar)
 
 
nu på kvällen gick jag ner till grönsaksodlingen för att vattna och fann denna överväxta squash bland alla stora blad. på samma planta växer redan 2 små squash till. och med tanke på att jag har 5 plantor så kan man tänka sig hur mycket zuccini jag får äta fram till hösten
.
läste om zuccinipasta häromdan, det kanske kan vara nåt för att få slut på den lite snabbare? nån som provat? 
 
 

verts

 
 
Nu kommer bönorna mot tvättrumsväggen! Och gurkan likaså. det blommar i massor och snart nog når de kanske upp till nocken:) Snörena de klättrar på hänger på spikar i väggen. de nedre ändarna häftade jag fast på en planka som ligger i rabatten, nedtyngd av stenbumlingar- så att inte plantorna rycks upp ur jorden när det blåser.
 
under gurkorna och bönor växer ogräset i massor -som sen hamnar i salladsskålen! (våtarv)
 
 
 

sommarlov

 
I måndags började mitt sommarlov från praktiken. Idag är första dagen som jag sitter på trappen och dricker kaffe. Var rätt så nöjd med mitt drastiska minskande av kaffedrickande men så åkte jag och hämtade min post-och hittade en burk kaffe i köket som var min- så den fick följa med tillbaka till stugan.
 
 
Sitter och spanar på "gräsmattan" och lyssnar till humlorna. Häromdan fick jag årets femte erbjudande att låna motorgräsklippare av en granne. När jag tackar nej och förklarar att jag redan har en handjagare -men inte vill klippa-  flinar de bara och skakar på huvudet. Men bara kolla! Hur mycket vackrare är inte detta en en sketen välklippt gräsmatta så säg.
 
 
Snart är det så högt att jag kan ta det med lien! Men jag väntar tills det blommat över så humlor, bin och fjärilar kan övervintra här hos mig:) En dag råkade jag dock halvt trampa på en humla så efter det tog jag fram handjagaren och klippte en gång runt huset och bort till grinden.
 
(Snart har jag varit här ett helt år! Detta foto är från 18 juli 2012)
 
det finns nu en fb-sida för Lomeyende-bloggen där jag lägger upp sånt som jag ramlar över och tycker är intressant/bra/fint osv. -> Här 
 
 
 
 
 

rik

 
årets första skörd är rädisorna! förutom jordgubbarna, rabarbern och kryddorna förstås men det är ju sånt som kommer av sig självt varje år, när man väl satt dem! hursomhelst så känner jag mig rik. tänk, en dag kanske jag kan leva hela sommaren bara på egna grönsaker (iår så gjorde jag allt rätt sent). planen är att fixa en jordkällare nu i sommar och med lite tur har jag också en del rotfrukter att stoppa ner där i höst:)
 
även om det är både hälsosamt och mysigt att odla egen mat så finns det också en del större grejer bakom mina motiv. just nu pågår i Järna en stor kampanj/festival med kurser om vår matjord -se en kort film om deras syften här!
 
 

vad jag gör

 
 Det här är sista veckan av fem som jag är på Källtorps trädgård, innan sommarlovet. (tack och lov ska jag tillbaka i augusti) Fem veckor har gått väldigt fort. En het dag fyllde jag gropen inne hos djuren med vatten, så att grisarna skulle få gyttjebada, de var måttligt intresserade dock! däremot hönsen blev ivriga, klafsade omkring och drack under ljudligt kluckande. höns är riktigt underhållande, måste ha när jag flyttar nästa gång!
.
grisarna gör sin favoritgrej, äter!
 
 
det växer sparris lite varstans i trädgården, i kryddlandet, under träden och i blomsterlådorna. det ska tydligen vara lättodlat- värt att prova! särskilt som den är perenn, dvs kommer år efter år. älskar smörstekt sparris med parmesan!
 
 
 
inne i växthuset växer gurka och tomat. man har så mycket gödsel från djuren samt växtkompost så lådorna fylldes aldrig med jord från början, utan sand! efterhand man fyller på med diverse näringsrikt material så bryts det ner till prima planteringsjord. gräsklipp från trädgården är ytterligare en grej jag har fått sprida i grönsaksplanteringarna .som näring och struktur.
 
 
bivax har jag fått smälta fast på ramar till bikupor.
 
 
och tagit på mig biodlardräkt och kikat ner i lådorna också. trodde jag skulle tycka det var lite obehagligt att se så mycket bin samlade men det var så fascinerande så jag stod nästan med näsan i. två gånger på fem veckor har det svärmat i trädgården -ett helt bi-samhälle lämnar kupan och bildar ett stort moln för att sen slå sig ner i ett träd el likn. det gör de när bikupan blivit för liten och bina är för många. efter att ha suttit ett tag i trädet sticker de vidare för att söka nytt bo -såvida man inte fångar in dem och ger de två kupor med gott om utrymme- vilket gjordes här. (men inte på bilden)

 jag har bekantat mig med och grävt ner biokol i marken. det man säger hänger ihop med terra preta -ännu en spännande grej.
 i nästan hela trädgården täcker vi med löv för att behålla fukt, minska ogräsinvation och förbättra mullhalten. jag har helt adopterat denna metod hemma -även om jag faktiskt varit inne på samma spår förut.
 
det är dessutom så himla vackert med det mörka täcket under allt det gröna!
 
 
(jag gör min praktik på källtorps trädgård. praktiken ingår i min utbildning på skillebyholm)
 
 
 
 
 
 
 

himlen

 
 
Kanske är det här första steget till att jag ska lära mig ta det lugnt när jag är hemma. Äta Mat, läsa och lata mig utan att hjärnan går på högvarv. den nya uteplatsen består av en lastpall, ärvd bäddmadrass, påslakan från stadsmissionen och kuddar från soprummet(!). T.o.m det där flätade underlägget har jag hittat. Jag använder det mest under kastruller och sånt, och ibland som datorunderlag. Sänghimlen är som förut nämnt en klenod från mitt flickrum.
 
 
 
 Boken tillhör en av de som jag hela tiden återkommer till, Gaia´s Garden - A guide to home scale permaculture. ett av favoritämnena i min värld!
 
 

ett rum med utsikt

 
mina senaste containerfynd är en drös med gamla fönster (och en ganska stor trasslig rulle med grovmaskigt stålnät). några fönster var dubbla och satt fortfarande ihop i ena änden.
 
 
 
 
De har jag tänkt att jag ska häfta byggplast på så det blir som minidrivhus. Glas hade varit att föredra men plasten har jag redan i förrådet. 
 
.
 
Sen var det ett par omaka fönster -de fick bli en ny grind eftersom den gamla jag satte ihop av grenar på något mystiskt vis gått sönder(!) Beslagen får sitta kvar som nostalgiska detaljer och trots att det är skevt och dant så är jag mycket nöjd! Nätet häftade jag fast med häftpistol.
 
Otroligt att folk här i krokarna inte intresserar sig för återbruk. Nästan varenda dag ser jag grejer som ligger i dikeskanter och på högar som ska köras till "tippen". Vissa anser det vara fel att rota i skrothögar av olika anledningar men bara tänk vad mycket energi som sparas när vi kan använda det som någon annan inte längre vill ha. 

ute

 
 
Vad sägs om en rundtur i trädgården? Det har hänt mycket sen sist och inte minst utomhus. Massor av fynd har jag gjort den senaste tiden, men den största skillnaden har naturen själv gjort förstås! ( I farstun har jag förresten ett fikonträd)
 
 
Jag marktäcker nästan överallt nu, med det som finns att tillgå- löv. det optimala är ett jämnt, lite tjockare lager för att behålla fukten i jorden och locka maskar upp till jordytan. 
 
 
Ännu har jag inte haft mycket ro av att bara njuta i trädgården men det finns gott om sittplatser efter diverse olika städningar här i området. stolarna till den här gruppen hittade jag på en skrothög kvällen innan en container kom och tog med sig rubbet. tur för mig men det var massor av gamla möbler kvar som vare sig jag eller någon annan tog hand om. brännbart.
 
 
kommer ni ihåg de här lådorna? de hänger med än! och ännu roligare är att alla handtag och knoppar som jag tog tillvara på samtidigt (bortskruvade) nu har hamnat på de nymålade luckorna i mitt kök. ska visa snart.
I denna låda bredsådde jag vanliga gula ärter från mataffären och käkar skotten på frukostmackan!
 
 
Gräsmattan är full av vitklöver och humlorna älskar det! Biodling hade varit fint, kanske i nästa hem om jag har mer plats. (Blå möbler och odlingslådor från soprummet(!)
 
 
Jag hoppar innerligt att det här blir bästa platsen i sommar.
 
med kuddar och mys tänker jag mig det! sänghimlen hade jag i mitt flickrum men den fick stoppas undan när jag kom upp i tonåren. så fint att den fanns kvar nu när jag kan uppskatta den igen.
 
 
Jag har sen i höstas planterat rabarber, hallon och krusbär. I de utvidgade rabatterna växer numer örter som salvia, pepparmynta och körvel. nästan varje vecka planterar eller sår jag något nytt. jag hittar ogräs mellan raderna som visar sig vara ätbart och smakar som sallad (våtarv) och jag får små sticklingar från höger och vänster som jag petar ner här och var. men framför allt har jag lärt mig att slå av lite på takten och inte låta trädgården styra över mig och mitt ordningssinne. 
 
 
det är ju det som behövs!
 
(nu har jag förresten gett efter för en internetstickaka, så det är mkt möjligt att det kommer hända saker här, både mer och oftare:-)
 
 
 
 
 

praktik

 
Jag har så mycket att berätta så jag vet inte var att börja. Sedan drygt tre veckor tillbaka gör jag min praktik på Källtorps Trädgård i Nacka.  Praktiken ingår som inslag i min utbildning och pågår 8 veckor innan jag ska byta praktikplats. Trädgården drivs av Sanne och Torbjörn och är så mycket mer än bara "en fin trädgård" att komma och titta på.
 
I stort sett kan man säga att de gör mycket av det som jag själv skulle vilja syssla med i framtiden, + en hel del grejer till. De strävar efter att odla enligt permakultur-ideer. Permakultur, kan man säga är mångfald av grödor/växter och man utnyttjar var och en växt genom att efterapa naturen, t.ex en skog. på så sätt får man på liten yta en blandning av träd, buskar och undervegetation och man undviker öppen jord som lätt utsätts för torka, näringsläckage och ogräsinvation. Detta blandat med proportionelig djurhållning ska i praktiken på sikt göra en sådan gård mer eller mindre självförsörjande. Och naturligtvis är det ekologiskt.
 
med tanke på att drygt 25 % av den matjord som vi haft på jorden försvunnit (förstörts) genom förbränning och giftodling (konventionell odling) i och med den industrialiserade värld vi lever i så känns det högaktuellt att lära sig ett och annat om hur naturen skullle ha gjort när vi inte lägger oss i. Sen utgår man från den kunskapen och "hjälper" naturen och sig själv på traven. Tänk att du går in i en skog, men alla, eller flertalet växter är anpassade av människor och går att äta eller på annat sätt använda.
 
Men hursomhelst så har jag den senaste tiden fått pröva på så många nya saker så att jag inte gör nåt annat än vistas i trädgården. Knappt äta hinner jag med för jag ska ju bara...!
 
Källtorp har ett program för arbetsträning (utbrändhet, arbetsskador etc), en egen nystartad förskola, växthus, höns, grisar, ankor och kaniner. Kretslopp på hög nivå med komposttoa som komposteras på plats och Bin förstås. Och kafé.
 
Imorse fick jag ta på mig en slöja (speciell skydsdräkt) och vara med när bikuporna skulle öppnas. Så fascinerande att se!
 
Einstein lär ha sagt att om alla bin dog ut skulle människan också dö ut inom fyra år.
Det tål att tänkas på!
 
 
 
(Alla bilder är lånade från Källtorps Trädgårds hemsida)
 

skönhet

 
allt det där som kallas ogräs frodas och breder ut sig i min trädgård i detta nu. en period kändes det övermäktigt och perfektionisten i mig ville ha ansade rabatter som man kan se i glassiga tidningar. ett  tag mådde jag t.om riktigt dåligt när jag tänkte på allt jag borde göra, men inte orkade. som att ta tag i grönsakslandet t.ex. men det som för nån månad sedan var en kulle full med ogräs börjar sakta men säkert anta en hanterbar form. 
 
det första genombrottet kom när jag började kolla in ogräsen med lupp. vi hade en kurs i floristik med skolan, bl.a på rosendal i stockholm. plötsligt så var inte ogräs bara osgräs längre, de hade syfte, tillhörde en större grupp, en familj och ju mer ingående det blev desto större blev den egna nyfikenheten -vad kan man använda ogräsen till?
 
mycket av det som vi lär oss ska bekämpas -kirskål, åkerfräken, brännässla mm mm är ju faktiskt läkeväxter. ja snyggare varianter också! vad sägs om stockros och malva, som har slemlösande effekter om man brygger te och dekokter på dem. vanlig pepparrot kan faktiskt finnas i gräsmattan och en del av de kryddor vi köper i mataffären växer vilt i sveriges skog och mark. maskrosor kan användas till ca 1000 saker och rabarberblommor blir snygga i vas.
 
jag har bestämt mig för att bli lite vän med ogräsen och håller på att beta av i trädgården. jag kan knappt förstå att jag inte intresserat mig för detta förr. det ser säkert lustigt ut när jag ligger i gräsmattan med lupp och flora men det är en helt ny värld som öppnat sig för mig.
och så är det en skönare känsla, att låta vara istället för att bekämpa.
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0