baksidan
Jag tänker på nästa år redan. Sommaren. Har en fixtanke som dyker upp då och då. Nu. Inte om jag kommer få jobb efter utbildningen, vad jag ska odla eller vilka äventyr jag ska åka på. Jag tänker på en grej som stört mig den här sommaren.
Ett grannpar till mig tycker det är behändigt att gå igenom min trädgård när de ska gå på dass. Eftersom stugområdet bara har sommarvatten så finns det vattentoaletter som stängs av när det är för kallt. En separat toabyggnad som flera kan använda. Den kortaste vägen för detta grannpar är att öppna min grind, gå in och igenom min trädgård, för att tillslut gå ut genom en annan grind på andra sidan.
det tar ca 1/3 jämfört med att gå runt. men är jag i trädgården så börjar vi prata. och oavsett vad vi pratar om, så tar det tid. och då är det ingen vinst i tid.
Jag vet inte alltså. Det känns inte bekvämt och ändå känns det snålt att erkänna det. Antagligen för att de tar det så för givet, att de tycker jag är dum i huvet när jag påpekar att jag gärna vill ha min privata sfär. Ägarna innan mig spenderade inte så mkt tid i stugan och har kanske inte stört sig pga det, eller så var de helt enkelt mer toleranta. Men jag känner mig trängd. Trädgårdarna är små och avgränsade med häck och staket. Att jag har skogen som baksida är en stor frihet för mig, men egentligen är det kanske inte ett optimalt ställe för mig att bo på, när man som jag trivs med att vara ifred. Men jag älskar den här platsen när de inte är på plats. Andra grannar har jag inga problem med. Jag kan småprata och även få mig ett gott skratt med dem. Vi respekterar varandras personliga utrymme.
Ja jag har sagt rakt ut att jag vill vara ifred, men det respekteras inte. När jag står i dörren och skakar täcken i bara underkläder så kommer de gående över gräsmattan precis bredvid. Hade jag vetat att jag skulle bli tvungen att gömma mig i mitt eget hem så hade jag nog inte köpt det här huset. Med facit i hand. För nu vill jag ju inte flytta!
De har erbjudit sig att hjälpa mig bygga ett plank som de kan gå bakom, men det betyder att jag måste vara med och betala och dessutom förlora ganska många kvadratmeter, eftersom det är min trädgård. Frågan är om det är värt det eller inte, för grannsämjans skull. De är sega som oxar och jag vet att de inte kommer ge sig. I början var jag inte hård för jag blev så ställd (de påstod att det var en allmän promenadstig där sedan länge). Men senare har jag sagt till på skarpen. Och fått medhåll av andra. Ord som de struntar fullständigt i. Privata servitut finns inte eftersom hela området räknas som En tomt enligt kommunen. De har etsat in den här vanan i åratal, eftersom ingen fanns på plats att säga till.
Det här är ett hjärnspöke som egentligen är den enda baksidan med mitt fantastiska hem. För jag har funderat massor av gånger på om det inte bara skulle vara lättare att ignorera det och leva i fred. Det känns på sätt och vis som att det är det lättaste. Kanske skulle det göra mig lugn tillslut, att förlika mig med det. Kunna småprata och skratta med dem, som med vem som helst.
Men det finns också en risk att jag skulle bli riktigt jävla bitter.
Så vad gör man?
går det att ha lås på grinden? tänker att om det går att låsa så skulle det krävas fruktansvärt tjuriga människor för att bråka om det. och då kanske det går att slippa en vidare diskussion helt och hållet.
om de vill göra en grej av det skulle de förstås kunna bli förolämpade av den låsta grinden...
så svårt med sånt där, när man inte vill ha bråk, men inte kan tolerera ett drygt beteende. och verkligen, varför ska DU bygga ett plank i DIN trädgård med DINA pengar som inte är för din skull, utan för deras bekvämlighet? nä, det var ett himla märkligt förslag.
Vad tröttsamt när en tvingas lägga energi på människor som vägrar sätta sig in i någon annans situation.
Jag skulle nog kunna bli riktigt barnslig i liknande situation, börja fantisera om att göra något med vägen de tar som gör att de inte vill gå på den..:)
Lås är väl ingen dum idé. Om det inte blir för krångligt för dig och för mycket fortkänsla då.
Kan du ta bort den ena eller den andra grinden helt eller gör det ditt eget liv för krångligt? Ersätta den med staket menar jag? Så att de får klättra om de envisas? (Sätt då en riktigt flisig överdel på grinden som fastnar i kläder typ). Eller, om du faktiskt behöver en grind där men inte använder den så ofta, sätta lås på den som andra föreslagit.
Äh, flisig överdel på STAKETET, menar jag förstås. Och vill gärna tillägga att om jag var du skulle jag inte bara acceptera (fast jag är verkligen typen som garanterat skulle bli bitter inombords om jag bara accepterade - själv måste jag alltid ta med det i beräkningen när jag drar mig för att säga till om något som stör mig).
Hej, läser din blogg ibland. När jag läser det här inlägget så känner jag att jag måste svara. Det är din trädgård, de här grannarna har inte rätt att gå igenom den, men de struntar i det och gör de ändå. Sättet de gör det på är också otrevligt och respektlöst emot dig.
Det som händer är ett inrttrång på ditt privata område, din mark, men ochså ett socialt, psykologiskt intrång eller övergrepp på din person. De menar såklart inte at vara elaka, tycker bara att det är för obekvämt att gå runt, men att försöka pressa dig till att få igenom deras vilja, är inte rätt.
Jag förstår verkligen att du tycker det här är jobbigt, de här grannarna respakterar inte dig. Jag tror inte att du ska försöka fixa men olika staket och grindar, jag tror att du måste säga nej och stå för det. Det är kanske det allra svåraste, men jag tror det är det ändå rätta. Du måste stå upp för dig sjlv och inte låta dessa grannar behandla dig så här. Det ÄR svårt, men det går. Och det kommer kännas jätte bra efteråt. Kram Helga
Kan inte du gå igenom deras trädgård x antal gånger om dagen;-)?
Nä, ärligt talat låter det som ett hemfridsbrott - dvs någon tränger sig olovligen in där du har din bostad (till det räknas även trädgård). Hade det varit jag hade jag planerat på ett staket med ett par varv taggtråd på toppen.
/Anna
Usch vilka respektlösa människor! Kan verkligen känna klumpen i magen när det är människor som inte lyssnas, bryr sig , respekterar. Vilka narcissister som bara tänker på sig själva!!!
Du har köpt ett underbart hus och har din Borg. Nu jagas du i ditt eget hem. Det låter som om du måste återigen prata med dem, ta med dig någon så du inte står ensam mot två, kan kännas psykologiskt stärkande .. Och sedan gå Vidare till förening / kommun , hitta sätt att anmäla dem vi kommun el länsstyrelse om det är speciella regler där. Kontakta förra ägaren och höra hur " Dealen" var då..fortsätta att säga nej och inte låta dem köra över dej. DOKUMENTERA ALLT, filma , spela in era gemensamma samtal , skriv ner tider , händelseförlopp. Håller de på med hot så kan du verkligen gå vidare med detta! Heja dej!!
Detta är en intressant text om odlingar! :-)http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mitt-pa-det-skotska-hoglandet-finns-en-prunkande-lustgard_369554.svd
