lomeyende

 

allt det där som kallas ogräs frodas och breder ut sig i min trädgård i detta nu. en period kändes det övermäktigt och perfektionisten i mig ville ha ansade rabatter som man kan se i glassiga tidningar. ett  tag mådde jag t.om riktigt dåligt när jag tänkte på allt jag borde göra, men inte orkade. som att ta tag i grönsakslandet t.ex. men det som för nån månad sedan var en kulle full med ogräs börjar sakta men säkert anta en hanterbar form. 

 

det första genombrottet kom när jag började kolla in ogräsen med lupp. vi hade en kurs i floristik med skolan, bl.a på rosendal i stockholm. plötsligt så var inte ogräs bara osgräs längre, de hade syfte, tillhörde en större grupp, en familj och ju mer ingående det blev desto större blev den egna nyfikenheten -vad kan man använda ogräsen till?

 

mycket av det som vi lär oss ska bekämpas -kirskål, åkerfräken, brännässla mm mm är ju faktiskt läkeväxter. ja snyggare varianter också! vad sägs om stockros och malva, som har slemlösande effekter om man brygger te och dekokter på dem. vanlig pepparrot kan faktiskt finnas i gräsmattan och en del av de kryddor vi köper i mataffären växer vilt i sveriges skog och mark. maskrosor kan användas till ca 1000 saker och rabarberblommor blir snygga i vas.

 

jag har bestämt mig för att bli lite vän med ogräsen och håller på att beta av i trädgården. jag kan knappt förstå att jag inte intresserat mig för detta förr. det ser säkert lustigt ut när jag ligger i gräsmattan med lupp och flora men det är en helt ny värld som öppnat sig för mig.

och så är det en skönare känsla, att låta vara istället för att bekämpa.