Stad

 
Trevande försök att börja se världen genom en kamera igen. J fick en lägenhet i våras och jag bor här för det mesta. Det är en ny känsla då jag trodde att jag aldrig mer skulle vilja bo i tätbebyggelse. Det är också en underlig känsla att inte bo ur en resväska efter så många år av att flytta runt. Efter mer än tre år tillsammans har vi en gemensam fast punkt. Samtidigt har denna riktigt flytt ställt relationen på ända, och det har varit oundvikligt att granska de egna värderingarna, drömmarna och längtan. Det är en annan fas och det har varit utmanande, särskilt som jag personligen känt att jag måste börja om från början. Inte för hans skull, eller vår skull. Men för min.
 
 

helgen

 
jag har varit så kollossalt trött på senaste tiden. jag sover långa sköna timmar men är ändå trött. eftersom jag nu skilts från mina fina sambo-vänner så har jag haft lite svårt att hitta in i en ny rutin. jag har kanske inte riktigt känt behovet. men väntan på att vakna upp är också väldigt grått. 
 
i helgen var min bror på besök hos mig på skolan. vi tog en lång promenad genom skogen, förbi vackra solviksskolan (mumindalen) och vidare till Järna Café för semla och te. och så provade jag att göra sushi för första gången och det var mycket lättare än jag trodde. kanske också för att det verkar enklare med vegetariska ingredienser. jag är dålig på att variera maten annars, eftersom jag bara lagar till mig själv i vanliga fall men med sällskap kommer inspirationen. 
 
på tal om sällskap så jag tycker väldigt mycket om att ha Bastian hos mig, även om det är en omställning att ha en stor hund som kräver uppmärksamhet, motion och mys. När jag vaknar med hans nuna i mitt ansikte på morgonen och drar täcket över mig så känns det ändå väldigt skönt att han är där. Och ja han kommer gärna och lägger sig på mina kalla tår efter vi varit ute.
det får man se som en bonus.
 
 

höst

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
 
 
 

1 Årets vedlass har kommit. Samma dag som jag bar in den sista fjolårsveden så kom lastbilen med den nya. Perfekt timing. Jag köper färdigkapad och kluven ved. Dock är jag sugen på att lära mig mer om just ved. Som många andra på-landet-nybörjare så har jag läst Ved av Lars Mytting och känner suget efter att förstå hela processen på riktigt. Jag är uppvuxen med myseldning på sommarlovens besök hos mormor men vill man primärelda vintertid för värme så är det en ganska stor vetenskap det här med perfekt ved. Den nu fulla vedboden värmer också inombords.

 

2 Tomaterna klarade den första frostnatten. Som tur var. Nu ligger tomater i varenda fönster, jag hade drygt 12 plantor på friland. Väldigt många är gröna men jag hittade ett recept på syltade gröna tomater och gjorde slag i saken en kväll. Alla cocktailtomater är nu syltade. De större tomaterna tänkte jag göra chutney av.

 

3 Det är så vackert här på morgonen. Halv sju går jag till bussen och passerar denna vackra frostäng.

 

4 Min praktikplats är toppen. Har varit där i en månad nu och vet att jag är just där av en (högre) anledning. Möten som jag aldrig kunnat föreställa mig. I veckan skördade vi kilovis med ekologisk prydnadspumpa. Förhoppningsvis hamnar den snart i blomsterbutiker häromkring.

 

5 Jag eldar de dagar då det behövs. Det är märkligt hur relativt det är med värme och känsligheten för kyla. Det är nu 17 grader inne och känns helt okej. Det räcker med några värmeljus på soffbordet.

 

6 Höststädning. Så vackert med gula björklöv strösslade över omoderna betongplattor och fortfarande grönt gräs.

 

7 Sista skörden tas om hand. Frysen är full av bönor, rabarber, majs och bär. I landet väntar jordärtkockor, potatis, betor och morötter på ett hjälpande handtag.

 

8 Tidig morgon i väntan på bussen. Yllekappa och drakskorna har åkt fram. Filosoferar alltid när jag åker buss.

 

9 Sista sommarbuketten innan frosten kom. Ska odla mer blommor nästa år. i mina arbetskläder finns inte en ficka som inte är full av olika fröer, löv eller rötter från olika växter i praktikträdgården.

 

10 När mörkret faller kommer tid för eftertanke extra starkt. Det är alltid då jag känner att jag vill göra mig av med saker. När jag säljer begagnade kläder försöker jag alltid göra de rättvisa med fina foton. Ibland lyckas jag för bra och inser att jag inte alls vill göra mig av med dem. Som den här kaftanen. Så vacker, från Indienresan men har inte burit den en gång på nästan 2 år. Efter att jag lagt upp den för försäljning förra veckan, ångrade jag mig, tog bort den, klippte av den till tunika och har nu burit den flera gånger.

 

 Jag älskar hösten.
 
 
 
 

Slutklämmen

 
Jag har alltid varit nattmänniska. Men när jag nu då och då tvingas gå upp kl sex så gäspar jag mig ner till busshållsplatsen och bara njuter av morgonsolen och daggen. Slutklämmen på sommaren. Den är allt fin den.
 

winds of change

 
 
 
 
 
är det hädelse att säga att jag längtar efter höst? tjocka lager av mjuka kläder, raggsockor och tända ljus. jag kan inte hjälpa det. men efter ett naket midnattsdopp igår kväll står man ju ut med några månader värme till.
 
det växer så det knakar i landet och precis som jag tänkt så kommer jag flytta snart. bort från lägenhet och växande blomkål. jag ska försöka ta med mig så mycket som möjligt. på nästa ställe blir jag kvar längre. jag lovar mig själv detta. minst två hela somrar. så grönkålen får tid att växa sig stor och hamna på min tallrik till jul. ungefär så tänker jag. 
 
jag är på väg någonstans där jag aldrig varit förr. i så många avseenden. jag står nästan inte ut med alla känslor. och samtidigt är det precis de som jag lever för.
 
det är inte hösten i sig som är det åtråvärda här. det är förändringen som är det. det nya hemmet. nästa fas i livet. det är den jag längtar efter.
 

som vanligt

laser, laser (engelskt nu) skriver, skriver. inte mycket har dock.
om drygt en manad ar jag hemma igen. skont, konstigt. kallt. bra.


reading english litterature now. writing a lot.

in about a month i'm home again. nice. weird. cold. good.



400 mil hemifrån

nu är jag så långt söderut så det finns inte på kartan.
(bokstavligt talat)


har sedan i lordags hunnit med foljande:


hamtat och sorterat klader som varit lagrade ett halvar i en kompis garage

lagat kanske 2 middagar

last twilight

ojat mig over att det ar sa sjukt svart att fa tag i engelska bocker har (detta efter att jag efter tva dar last ut twilight och hade stark abstinens efter fortsattningen) 

virit i SiamPark (vilket var askul och sjukt trottsamt)



Smäll på fingrarna

Vad dum jag känner mig. Satt vid middagsbordet ikväll och Viktor pratar om höstens nya biofilmer , och nämner "2012" som jag skrev om för nån vecka sedan. Ja, alltså inte om filmen, utan min förvåning över avsaknaden av denna film.

Därefter när jag nu loggade in så har jag fått en kommentar på just det inlägget som berättar för mig att en sådan film kommer inom kort. Tyvärr så är ju även denna en katastroffilm, vilket var som jag inte hoppades på men men. Filmindustrin är ju som den är.

Vad ska man säga. Mina tankar ligger i tiden, men jag är dåligt uppdaterad!

 

På wikipedia kan man läsa följande om filmen i fråga:

"Katastrofer börjar inträffa samtidigt i hela världen den 21 december 2012. USA inrättar en myndighet vid namn "Institute for Human Continuity" (Institutet för Människoartens Överlevnad) som med hjälp av ett antal fartyg försöker garantera Homo Sapiens överlevnad.

Filmen är inspirerad av ett antal olika hypoteser, bl.a. att Mayakalendern tar slut vilket vissa tror betyder jordens undergång, vissa tror också att den yttersta dagen kommer."

 

Synd! Man kan ju dock hoppas på att vi överlever och sedan börjar Förstå.

Det brukar ju för det mesta känneteckna katastroffilm i ett nötskal.


Kapitalism och skogspromenader



Jag och Viktor spelade monopol i fyra timmar, två omgångar. Jag förlorade båda.
Vi kom fram till att jag inte är tillräckligt hänsynslös för att vinna. hmpf..


Har tagit en promenad i skogen som är i full gång med att byta skrud


Plockade slånbär och frös in. Imorrn ska jag göra slånbärssaft. Har aldrig testat det förut så det ska bli intressant. Slånbär är ju väldigt bittra men jag måste ju prova åtminstone än gång.
Återkommer med resultat!

perfektion


satellitfoto från lantmäteriet

eller lönn


drömmen om evighet


jag längtar tillbaka till gotland

Abstinens efter...blod..?

Jag avskyr TVserier. Varför? Därför att det finns för många.
Det finns för lite tid för hinna titta och sålla. Då är det bättre att bara sålla.
Man ska ju hinna Leva också.



Detta gäller såklart inte True Blood.
Tack vare all uppmärksamhet den fått iochmed att den börjat sändas på SVT tänkte jag, som ungefär "Tja..varför inte? Att utforska en ny serie en timme i veckan har man inte dött av."
Vilken röta att gjorde det.
Eller kanske inte.
Efter två avsnitt dryper jag redan av stark abstinens. Vore det inte för abstinensen skulle jag inte sitta här och skriva om det. Jag har redan försökt få tag i en dvdbox, eftersom jag inser att jag inte kommer hinna se hela första säsongen. Jag åker ju senare i höst. I Sverige är det småknepigt. Boxen släpps inte förrän i december. Importerade finns det några enstaka av, som skjuter i pris i takt med min abstinens. Tyvärr är jag för tillfälligt för fattig för att lägga ut såna pengar som den faktiskt kostar här hemma på en sådan lyxsak som en dvdbox!
Mitt andra alternativ vore att importera en själv, direkt från Amerikat. Puh, tull, puh administrativa kostnader, puh moms osv...
Vad göra annat än att vänta...

åtminstone tills nästa onsdag...

Guatemala i en liten ask


Armbandsfynd från Gotland. Såna färger ser man inte varje dag, särskilt inte på svensk landsbygd.

Min dos av deckare





I onsdags sändes sista "Miss Marple".
De senaste veckorna har jag och mamma bunkrat upp med kanelte, skorpor och chutney, tänt ljus och tagit del av min favoritdeckare, och för min del, enda.
Jag kommer sakna!


dagens i-landsproblem

Var ute en sväng idag och fick syn på Experts nya reklamafficher.

En stor varningstriangel med ordet "Rea" inuti. Och under står det "dammsugare till tältet?" och på en annan "gps till gräsklipparen?".

Låter ju uppenbarligen inte som riktiga prylar, tänkte jag.

 Jag hade fel.

Ibland, som t.ex idag, brukar jag sitta och fundera på det här men människans utveckling, och med den följer naturligtvis den tekniska. De flesta jag känner tror jag knappt höjer på ögonbrynen av att höra alla nya grejer som kommer ut på marknaden. Egentligen inte jag heller. Man är liksom förberedd på vadsomhelst. Och inte är det nåt konstigt med varken dammsugare till tältet, eller en självgående gräsklippare med tjuvlarm.

Men jag fattar inte att vi har kommit så långt (eller lågt) att vi behöver alla de här prylarna.

Jag kunde se mig själv sitta i min indianska tipi, vid lägerelden, bland fällar och filtar och dra fram en handdammsugare för att nån dragit med sig tre barr in i kåtan. Det gick inte ihop. Kanske tycker någon att detta låter rubbat, de flesta drömmer kanske inte heller om att ha en tipi och sitta vid lägerelden och berätta historier (vad vet jag), men jag kan inte föreställa mig varför någon i lyxig husbil behöver en dammsugare heller.

Detta exempel är ju ett förslag från en affärskedja som bara vill lyckas med att sälja sina produkter. Det förstår jag också.

Men det finns så många människor som lever ett automatiserat liv att den gamla känslan av värde går förlorad. Det tycker jag är synd!


I veckan var jag på biblioteket som vanligt och lånade några filmer och böcker. När jag kom in rynkade jag pannan av missnöje. Utlåningsdisken var borta. Istället fanns det ett hål i väggen med inbyggt rullband för att lämna, och en dator för självbetjäning.

I de flesta mataffärer häromkring är det nu jag själv som scannar det jag vill köpa. Bra sätt att undvika långa köer. Färre tillfällen att prata med främlingar. Så praktiskt, att vi svenskar blir ännu svenskare.


Sverige goes Automatiserat!


Jej!

Eller

...Nej!


Vi blir latare och latare, och mer och mer avskilda från vår naturliga miljö.
Matisse sade
"när vi pratar om naturen så ska man minnas att vi är en del av den"


Just det.


Uppochnedvända minnen


Så mycket det hänt senaste veckan. och så lite. var i helgen och tömde mormors sommarhus. det ska tillslut säljas. kändes jättesorgligt när jag först fått höra det. kunde knappt ens sova dagarna efter, låg och tänkte i timmar på alla minnen som jag förknippar med det huset. som när jag och mormor brukade sitta på trappan och skrapa färskpotatisen i plastbaljor och med slö kniv, eller då jag och kusinen plockade mossblumpar och lekte att de var igelkottar i bur(mormors uppochnedvända tvättkorg) hur vi brukade sitta på bryggan och fiska, ekorren som kom och knyckte mat , jag och johanna som knyckte mormors gömda godisburk och hur arg hon blev när hon skulle överraska oss med den och upptäckte att godiset nästan var slut.
alla 24 midsomrar vi firat där tillsammans.
men nu när jag tänker tillbaka så är de ju just vad de är, minnen.
och minnen finns alltid kvar.



och den gröna pallen mormor brukade skala potatis på
som fick följa med mig hem


En sån dag

Hur många dagar ska vädret fortsätta såhär. All ork och kraft liksom sipprar ur mig. Jag är så förbannat trött på detta väder.
Till råga på det så har jag ont i huvudet och mår illa. 
Imorrn är det Moises födelsedag och jag har sytt en medeltidsskjorta. Men det är det enda  jag gjort på hela dagen.

Kom sol, snälla!

Snopet

att hela dan gått utan att jag knappt hunnit göra nåt.
Förutom att cykla till och hem från biblioteket, hitta en jättefin bok nere i centrums antikvariat om nordisk forntid, städat i köket, sorterat tvätt, lagat plättar och sett "pippi på de sju haven", tagit in blommor och ordnat buketter, fotograferat, lagat en trasig byrålåda, klippt håret över handfatet och drömma lite om att få måla om mammas och pappas hall så har jag knappt gjort något alls.
Låter nästan som om jag har fått något gjort.
Snopet

Sy, äta, sy, äta, sy, äta och..sy

De senaste dagarna har jag knappt gjort annat. När jag får tid ska jag lägga upp nån bild.
Håller på att sy nya kläder till att sälja på tradera, kan bli några rockabillyplagg samt svensk folklore med handbroderade blommor. Testsyr  och får sen bestämma vilka som ska förbättras och tillsist säljas.
Mina planer på att sy egna tygbindor har fått skjutas upp, just nu är det Jobb som gäller!

Har fått hem världens underbaraste skinnryggsäck handsydd av siouxindianer. den är andrahand hemklickad på tradera, kan det bli bättre! Väntar också på ett par mockasiner som bör dimpa ner i brevlådan nästa vecka, också andrahand.

den enda mentala vilan jag unnat mig de senaste dagarna är besök på biblioteket och en stund i soffan med ljuva "Höstlegender".

Det var allt!


Lycka är..


Lycka är att få se knoppar brista..

..på mammas och pappas päronträd

Tidigare inlägg
RSS 2.0