I helgen satte verkligen pysselnerven in. I fyra dagar har jag röjt trädgården, beskurit buskar, hamrat ut svällda vattentunnebottnasr, byggt staket och diverse annat.
Under de regniga stunder som infunnit sig har jag pysslat inomhus, bl.a med att ta vara på en del av alla trasiga vinglas jag har i mitt förråd. Under de två åren jag jobbade intensivt på restaurang så var det många vinfötter som gick av. Men om kupan var hel så lindade jag försiktigt in den i papper och tog med den hem.
.
Det var ingen dum idé när det kan bli snygga lyktor minsann. Jag vill ha massor av lyktor i det döende trädet brevid förrådet. Jag förmår mig inte att såga ner det, men tänker att om man fyller det med ljus och något annat som kan klättra på det -kanske en ros- så blir det lika vackert ändå.
lyktorna gjordes med ungefär samma teknik som den här lampan. ståltråd, en rundtång och en avbitartång använde jag dock istället.
för exakt ett år sen såg det ut såhär hemma i lägenheten. jag var lite tidig då, med vissa sorter, men snart är det dags att börja så på riktigt!
Kronärtskockan jag sådde för några veckor sen har börjat ta sig friheter. Det är en av få grödor som kan sås redan i februari. Men alla sorters kål, gurka, tomat, chili, citronmeliss och gräslök står snart på tur.
Jag tror att lite av det där hoppet som ska väckas i mig kommer göra det när det grönskar igen. björk och rosor och liljekonvaljer. tänk att man nästan glömmer hur de känns, ser ut och doftar. fast ändå inte. kan det vara en försvarsmekanism, för att inte längta ihjäl sig när vintern blir för lång. vår. snart är den här.
Jag tror verkligen på mantran. Att det man intalar sig -negativa som positiva- blir del av verkligheten. Jag har tänkt mycket på det sistone, antagligen för att jag varit inne i ganska negativa tankemönster. känslan av otillräcklighet, osäkerhet och att jag ständigt väntar på att det ska ske en förändring utanför mig själv som ska rädda dagen. det gamla vanliga som jag antar att de flesta känner då och då.
Och man vet aldrig när det där ska vända. ibland kan det vara skönt att bara få ömka sig själv, men det det finns ju inget bättre än känslan av att just komma ur en sån period.
Hemma hos några vänner hittade jag denna text. när jag läste den blev jag så inspirerad så jag skrev av och satte upp i mitt eget kök. jag läser det varje gång jag lagar mat, minst.
jag intalar mig att det hjälper.
"This is your life. Do what you love and do it often. If you don’t like something, change it. If you don’t like your job, quit. If you don’t have enough time, stop watching TV. If you are looking for the love of your life, stop; they will be waiting for you when you start doing things you love. Stop over analyzing, all emotions are beautiful. When you eat, appreciate every last bite. Life is simple. Open your mind, arms, and heart to new things and people, we are united in our differences. Ask the next person you see what their passion is, and share your inspiring dream with them. Travel often; getting lost will help you find yourself. Some opportunities only come once, seize them. Life is about the people you meet, and the things you create with them so go out and start creating. Life is short. Live your dream, and wear your passion."
(jag vet inte vem om skrivit det från början. tar gärna emot upplysningar om någon vet?)
tack för responsen på föregående inlägg! den tar jag emot och ska bearbeta lite:)
I helgen var det riktigt milt ute =bra för inomhusklimatet. Däremot blev jag överraskad över att vattnet var avstängt där jag i vanliga fall kan hämta, så det blev till att smälta snö. Jag har en kokplatta på själva kaminen så man slår två flugor i en smäll när man eldar vilket är suveränt.
Inte förrän nu har jag skaffat termometrar så jag kan se hur varmt/kallt det är ute och inne. Det kan vara intressant att hålla koll på, särskilt då min frys lägger av när det blir för kallt inomhus.
Konstaterat; runt 15 grader är det på morgonen om man eldat kvällen innan och det är -3 ute, det är knappt så man uppfattar det som kallt faktiskt. sen efter en rejäl brassning så steg det till +27. Då var det så varmt att det var knappt det var skönt ens. Men det är klart, jag kunde ha sommarklänning på och fötterna bara! Det är ett plus:)
Själva tiden verkar upphöra när basbehoven inte bara finns där av sig själva. Vill jag ha värme måste jag gå ut och hämta ved och tända en eld (tack gode för att jag slipper hugga den, dock). Samma sak när det gäller vattnet. Jag tar verkligen inte detta för givet på samma sätt som jag en gång gjort. Samtidigt så ser jag inte att jag förlorar någonting, jag bara vinner hela tiden. Och det bästa av allt är väl ändå när jag har besök och får dela alltihop med fina vänner. Skepsisen byts förvånansvärt fort ut mot fascinantion och skratt. Det är så jäkla härligt helt enkelt.
jag har haft ett par skitfina dagar i stugan. nästan hela lovet har jag flängt fram och tillbaka mellan päron, skolan (ja så mycket tycker jag om stället att jag är där på min fritid) och vänners soffor, sängar o dyl. men nu har jag varit hemma en hel vecka och jag har eldat En ynka gång om dan. Är det nåt som är bra med att bo litet (30kvm) så är det att det värms upp himla snabbt, men det kommer ändå som en överraskning att huset håller värmen så bra. Jag eldar på eftermiddan när jag kommer hem från skolan och nästa dag är det fortfarande varmt när jag stiger upp. Innan vattnet i tunnorna vid stuprören frös använde jag det att diska och tvätta mig i men nu hämtar jag allt vatten en bit bort i dunkar. jag skulle haft en pulka bara att dra dem i, för nu är det fasligt tungt att bära så långt. innan is och snö drog jag dem på en pirra men eftersom det inte plogas här ute så är det tjocka isvalkar på vägarna så det går inte nåt vidare.
själva hushållningen av vattnet är så invant nu så det är verkligen inget jag lider av. men det är klart, vem längtar inte efter tunna skor, fågelsång och vårsol just nu!?
Nu är det ju snart jul igen. hur nu fasiken det gick till? förra året sammansatte jag en julklappstips-lista med Shyssta julklappar i två delar. Ni vet, mitt nobla försök att rädda världen bara lite lite grann.
de hittar ni
här och
här.
jag efterlyste ett cementrör på nätet för ett tag sen. jag har nämligen kommit på att jordkällare, det måste man ha om man ska försöka sig på att odla en massa ätbart. kylskåpet duger ju knappast till nästa års skörd av potäter, rotfrukter och alla burkar vinbärssylt.
jag läste på lite och hittade en ritning på jordkällare som man gräver ner i marken istället för att täcka över som en kulle. om man gräver ner ett rör och bygger dubbla lock så får det samma funktion som en "vanlig" jordkällare. jag kollade först byggfirmor efter ett passande cementrör men inte hade jag trott det skulle vara så dyrt! sen undersökte jag begagnatmarknaden utan större resultat.
hur som haver, så vad upptäcker jag inte när jag rensar tomten och flyttar gammalt bråte om inte just ett sådant rör. först trodde jag det bara låg uppepå jorden men när jag började gräva så insåg jag att det är minst en meter djupt och orubbligt. ja helt perfekt med andra ord. jag behöver bara tömma det, tvätta rent och fylla på botten med grus för dränering. sen två lock på det och det är klart!
det kan man kalla flyt.
augusti (röret ligger under den trasiga "komposten")
november (voilà)
min grundidé med hela den här stuggrejen är att saker och ting ska flyta in i varandra. sommarstugor brukar ofta ha funktionen som ett ställe man kommer till, relaxar och hobbysnickrar så länge renovering inte är nödvändigt. för så fort man ska göra om så blir det plötsligt "riktiga" renoveringskostnader.
jag är ganska trött på hela idén att riva ut och byta ut sådant som redan är funktionellt. däremot kan man laborera och skapa ganska stora förändringar med små medel.
mitt kök t.ex var riktigt ihopklämt litet, så jag bestämde mig för att ta bort alla överskåp och sätta upp öppna hyllplan. det var även ett högt golv-till-tak-skåp mellan köket och kylen som gjorde att allt kändes ännu mindre.
genom att byta plats på kylen och skåpet samt såga av skåpet till bänkhöjd blev arbetsytan utökad med nästan en meter. sen räckte det med att måla om väggen för att köket skulle bli precis som jag vill ha det. rymligt och snyggt.
Vid Inflytt- klassisk sommarstugestuk. trångt och inredning från -84. den lilla spisfläkten fyller knappt sin funktion pga all inredning som blockerar.
Har tagit ut skåpet och målat om bakom.
Har sågat av det höga skåpet och bytt plats på det och kylskåpet, samt monterat ner överskåpen. grundmålat vitt bakom kylen.
Det såg ut såhär ganska ofta, med inproviserade köksöar.
en helg kom päronen på besök och hjälpte till att få upp de nya hyllorna. fläkten är frilagd och får hjälp att fånga upp os pga hyllplanen ovanför.
och nu ser det ut ungefär såhär.
jag har ännu inget stänkskydd bakom spis och diskho men hittade en gammal rostig plåt bakom den gamla skräphögen på gården. den skulle man kunna klippa till med plåtsax och passa in.
antagligen målar jag såsmåningom om skåpluckorna i någon gladare färg men har även funderat på att leta spillplank att snickra nya luckor av och få en rå träyta. och jag håller utkik på andrahandsmarknaden efter en bänkskiva till arbetsytan. just nu har jag lagt på dörren som blev kvar efter det avsågade skåpet men det är en ganska osnygg lösning.
vid inflytt var hela stugan smutsvit invändigt. det gjorde sig inget vidare mot det mörka furutaket men jag ville inte heller måla tak, bjälkar och trapp, ifall jag skulle ångra mig senare. väggfärgen har jag rollat på i medvetet ojämna partier. melerat ger en mycket skönare känsla än täckt tycker jag. hade även det i mitt gamla sovrum i lägenheten om
ni minns. där var det egentligen inte meningen men jag älskade det eftersom det påminde om en skog om natten.
den här färgen, som är en betong-grå-lila-brun sak blev så himla snygg så jag lät den fortsätta ut på kortväggen. den väldigt fyrkantiga kaminen fick så en kupol för att kännas lite mjukare (dock inte färdigt på bilden).
utan tvekan är min största form och färg- inspiration alla vackra cob-houses och earthships som byggts där ute i världen. bara bildsök på orden så förstår ni vad jag menar!