lomeyende

På Teneriffa har vi skaffat en tomt som innan vi tog oss an den fått stå de senaste 20-30 åren och gotta till sig i all sin frodighet. Härligt vildvuxen var den då! Men så vill man ju gärna kunna gå in i den också!



trädgården när vi kom i september, sett från entrén.
vi hade bara hunnit ta av taket från den gamla byggnaden, fällt väggarna och använt de gamla blocken till att lägga en trappa och anlägga en liten stig genom tomten.




entrén som den såg ut när jag åkte i april. betydlig skillnad. efter att ha rensat bort all bråte upptäckte vi ett 100 år gammalt lagt stengolv där man förr antagligen hade kor. jag har fortsatt lägga stenblock en bit ner och anlagt en kort trappa och halvcirkelformad plantering i sten. sten ja, det finns det nästan hur mycket som helst av här!




entrén och trappan sedd nerifrån.
allt material är återvunnet och fanns redan på platsen, t.o.m den gamla lyktstolpen, men det finns ingen anslutning såklart.




anlagd liten rabatt av sten och blocken som utgjorde det gamla huset vi rev. delar av husväggen har fått vara kvar, som en del av kulturarvet. Och dekoration!




denna ljuvliga lilla planta breder ut sig över stort sett hela tomten, mycket tacksam är jag för det, eftersom jag inte haft tid att plantera särskilt mycket.
smakar dessutom rabarber, men till paj funkar den nog tyvärr inte:)




tistlar är det också gott om. de får gärna växa i brist på annat.
och vackra är de minsann!




en liten selleriplanta räddad ur soporna får vila i en av alla sönderslagna glasflaskor vi grävt fram över hela tomten.




ringblomma är löjligt tacksamt att odla, och kan dessutom ätas!
dock är det inte jag som planterat, utan det är moisés skötebarn




såhär äppelkäck kan jag se ut en molning arbetardag