lomeyende

Sopor. De provocerar mig verkligen. Jag blir ledsen på att folk inte kan skilja på sopor och ickesopor. Att ickesopor behandlas som sopor och att riktiga sopor behandlas som något som bara försvinner av sig själv.

.

Jag önskar att jag kunde leva utan påverkan på miljön, eller bara kunna leva i sådan samklang att jag bara ingår i det naturliga kretsloppet. Det är inte omöjligt, men alldeles för långt ifrån min uppväxtnatur för att jag någonsin (eller åtminstone idag) skulle orka hålla fast vid en sådan livsstil. Men jag försöker ändå dra mitt strå till stacken. Som en modern nya gröna vågen-människa.

.

Det farligaste man kan göra är att se på det hela och bara bli överväldigad av alltihopa och därför rättfärdiga sitt oansvariga beteende. Att känslan av övermäktighet gör att man väljer att skjuta alltihop ifrån sig, blunda och hellre leva i den galna bubbla som vi människor i den industrialiserade världen fått växa upp i.

.

Jag blir exhalterad av att lära mig hur vi på bästa sätt kan förvalta jorden. Jag lär mig just nu om kompostering och helt ärligt talat förstår jag inte riktigt hur det går till, men varje dag lär jag mig nåt nytt och bara tanken på att jag kommer få kompostera mitt matavfall i sommar gör mig nästan upphetsad.

.