lomeyende

på språng

 

det är finaste sommartid och allt blomstrar. balkongen blommar av gurka och pelargoner. jag har fått tomater, bondbönor och broccoli. och så flyttar jag. ja, faktiskt i skrivande stund så flyttar jag. lite i taget flyttar jag in i stugan. det känns så bra! 

 

jag planerar en sensommar och höst med kittande av fönster, slipande, målande, byte av takläkt och kånkande av vatten. och så skolan förstås. 

hur förbereder man sig egentligen för skolstart? 

 

jag är bara så förundrad över var livet kan ta en bara man är öppen och tar vara på de möjligheter som ges. jag kan tänka att allt detta kommit till mig för att jag varit mottaglig. kanske har jag kämpat också men jag vill allra helst tänka att det är för att jag väntat på att bli redo. och nu är jag det.

 

Fantastiskt, så spännande! Och det du skriver om att vara mottaglig, jag tror absolut att det är så, att om man är öppen och redo och mottaglig så tar livet en på de mest häftigaste resor.
Jag önskar jag kände mig redo, för något, vad som helst. Jag sitter fast, som i ett väntrum, där det är kalt och inga tidningar eller personal. Jag väntar och väntar, utan att veta vad jag skall göra för att det skall hända något , utan att veta vart jag skall ta mig...

Tycker om sensommaren/hösten. Lycka till med skolstarten!